Den stora politikerveckan har nu dragit igång. Moderaterna är först ut och strax efter klockan 14 höll Ulf Kristersson pressträff i Visby. Under rubriken ”Rivstart för Sverige” sammanfattade han partiets politik och fokus – och kom med följande påståenden:
”Vi återinför de nationella prov i de ämnen som den här regeringen har avskaffat, och samtidigt digitaliserar vi dem och har extern rättning av de proven så att de nationella proven börjar uppfattas för precis vad de är, ett rättvist och oberoende mätinstrument på faktiskt förvärvade kunskaper.”
Helt sant eller helt fel, beroende på hur man tolkar Moderatledaren. Regeringen har inte avskaffat nationella prov i några ämnen, varken i grundskolan eller på gymnasiet. Det är fortfarande obligatoriskt med nationella prov i svenska, engelska och matematik.
Däremot halverades vid årsskiftet proven i gymnasiet då de inledande proven (bedömningsstöd) togs bort och blev frivilliga för skolan att använda. Förändring gäller de högskoleförberedande programmen. Sex obligatoriska prov blev alltså tre för alla elever på gymnasiet, i form av nationella prov i den högsta, avslutande kursen. Detta i syfte att minska arbetsbelastningen på lärarna och minska stressen som både lärare och elever känner. Beslutet innebär dock inte en garanti för färre prov. Skolans rektor avgör numera om ett frivilligt prov ska användas eller inte, och beslutet gäller då alla elever som läser kursen. Ingen motsvarande förändring har skett i grundskolan.
När det gäller digitaliseringen av de nationella proven tycks Moderaterna och regeringen egentligen ganska överens. Skolverket har sedan september 2017 ett regeringsuppdrag att digitalisera proven och möjliggöra en extern bedömning av proven. Syftet är ”ökad likvärdighet i betygsystemet och en effektivare hantering”. Mellan 2018-2021 pågår en försöksverksamhet i form av test på 100 skolor, med målet att digitalisera samtliga nationella prov till 2022.
”De [vårdköerna] har vuxit de senaste fyra åren, de har fördubblats, de har tredubblats till barn- och ungdomspsykiatrin.”
Delvis sant. Påståendet om vårdköerna har tidigare granskats av Sveriges Radio inom ramen för faktakollssamarbetet Faktiskt. Man kan hävda att köerna har fördubblats under den senaste mandatperioden, om man med vårdköer menar antalet patienter som har väntat längre än 90 dagar på behandling. Räknar man alla patienter som väntar på vård, oavsett hur länge de väntat, är ökningen 14 procent.
Även köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, Bup, har blivit längre på fyra år. Det visar siffror från Sveriges kommuner och landsting, SKL.
Huruvida de har tredubblats beror dock på hur man räknar. När Ulf Kristersson säger att köerna har tredubblats syftar han på de som har fått vänta längre än 30 dagar på utredning eller behandling, och jämför bara månaden december 2014 med december 2017. Mäter man så var det 4 016 fler som fick vänta 2017, en procentuell ökning på 239 procent.
Men siffran kan öka eller minska beroende på månad och vilket landsting man mäter. Därför skulle man behöva mäta fler månader under en längre tid eftersom väntetiderna varierar stort mellan olika landsting.
En orsak till att köerna har blivit längre är att Bup samtidigt träffar allt fler barn. Antal barn som har fått hjälp, räknat i antal besök var 2014 ungefär 750 000 medan antalet besök 2017 var drygt 1 miljon. Men besök betyder inte unika individer utan var 2017 sammanlagt drygt 123 000 personer. Att väntetiderna har ökat betyder, tvärtemot vad man kan tro, inte att färre barn får komma till Bup.
– Fler barn får komma nu men ännu fler behöver komma, tillgängligheten blir därför sämre. Hur många nybesök man har en viss månad kan ju bero på att man har fler återbesök. Oavsett träffar man lika många patienter och därför är det svårt att räkna sådär, säger Ing-Marie Wieselgren, samordnare för psykiatrifrågor på SKL till Faktakollen.
Ett annat problem är att det finns stora problem med att rekrytera personal och att behålla medarbetare. Den sammantagna bilden visar en ojämlik barnpsykiatri där några landsting snabbt kan möta efterfrågan medan andra har långa väntetider.
I sitt premiärtal, senare på söndagskvällen, sa Ulf Kristersson:
”Polistätheten är nu den lägsta i Sverige på 10 år.”
Det stämmer. Sedan 2010 har antalet poliser minskat i förhållande till befolkningens storlek. Förra året fanns det 195 poliser per 100 000 invånare, enligt statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, och Polismyndighetens årsredovisning.