Påstående: ”De två senaste åren har alltså de svenska utsläppen ökat”. (Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, Sveriges Radio, 12 december 2018)

”Miljöpartiet har ju haft fyra år på sig att driva igenom sin klimatpolitik och när man då ser resultaten så är de väldigt tydliga, de två senaste åren har alltså de svenska utsläppen ökat.” Det hävdade Elisabeth Svantesson i P1-morgon i Sveriges Radio, samma dag som budgetomröstningen skulle äga rum i riksdagen.

Ett påstående hon upprepade även under budgetdebatten och senare på kvällen i radions Studio ett.

Kan verka förvirrande

Samma dag publicerade Naturvårdsverket sin årliga officiella statistik om Sveriges utsläpp av växthusgaser – som tvärtemot Svantessons påstående visade att Sveriges klimatpåverkande utsläpp minskade för tredje året i rad, om än marginellt.

Utsläppen inom landets gränser var 52,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter (se faktaruta) år 2017. En minskning med 0,5 procent jämfört med 2016.

Hur går då detta ihop?

Det beror på att man kan beräkna klimatpåverkande utsläpp på olika sätt. I förlängningen gör det att man kan få olika uppfattningar om våra utsläpp av växthusgaser beroende på hur man definierar ”svenska utsläpp”.

Naturvårdsverkets siffror redogör för de territoriella utsläppen, alltså utsläpp som sker i Sverige. Detta är också det huvudsakliga måttet som används för att följa upp nationella klimatmål och mål som satts upp inom FN och EU.

Utsläppen från sjöfart och flyg utomlands omfattas inte av de svenska klimatmålen, men utsläpp från flyg och sjöfart som tankat vid svenska flygplatser och hamnar (internationell bunkring) och utsläpp från svenska befolkningens flygresor redovisas separat i Naturvårdsverkets statistik.

Som underlag för påståendet att de svenska utsläppen har ökat under den rödgröna regeringen hänvisar Moderaterna till SCB:s statistikdatabas och de territoriella utsläppen, inklusive internationella transporter.

Och väger man även in växthusgasutsläpp från bränsle som tankas i Sverige har Elisabeth Svantesson rätt i att utsläppen har ökat de senaste två åren. Större delen av dessa, 7,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, kommer från bränsle till sjöfart. Detta är över 246 procent högre än 1990 och 15 procent högre 2017 jämfört med 2016.

”Har minskat väldigt lite”

Men gör man inte det så visar Naturvårdsverkets senaste siffror som sagt en marginell minskning de senaste tre åren.

Vill man följa upp Sveriges utsläpp i förhållande till klimatmålen menar Julien Morel, klimatanalytiker på Naturvårdsverket, att man inte bör räkna in internationell bunkring.

– Internationellt sätt, både gentemot EU och FN, är det framförallt de territoriella utsläppen och upptagen som används. Sveriges territoriella utsläpp har minskat, även om det inte alls är tillräckligt mycket. De senaste tre åren har de minskat väldigt lite, med mindre än 1 procent, men de har inte ökat, säger han till Faktakollen.

Sveriges har som mål att utsläppen av växthusgaser ska nå ”netto-noll” senast år 2045. För att det ska nås bör utsläppen enligt Naturvårdsverket minska betydligt mer, i genomsnitt mellan fem och åtta procent per år.

Kompletterande mått

Utöver de territoriella utsläppen finns två kompletterande mått som används för att beräkna utsläpp, vilka i sin tur fångar olika aspekter av Sveriges klimatpåverkan.

Förutom Naturvårdsverket har Statistiska centralbyrån (SCB) ansvar för delar av klimatstatistiken. I SCB:s produktionsbaserade utsläppsstatistik, som redovisas i de så kallade miljöräkenskaperna, försöker man beräkna utsläppen som svenska företag och personer orsakar utomlands. Här ingår även internationella transporter.

Ett tredje mått är konsumtionsbaserade utsläpp. Det kompletterar de territoriella utsläppen genom att spegla Sveriges befolknings totala påverkan på klimatet, till exempel genom flygresor till utlandet och utsläpp till följd av livsmedelskonsumtion. I dessa ingår en produkts alla utsläpp, oavsett när eller var i produktionsprocessen de sker.

Utsläpp utomlands

Och samtidigt som vi över tid har minskat våra utsläpp av växthusgaser i Sverige har vår klimatpåverkan utomlands ökat. För att vi ska uppnå generationsmålet, som antogs av riksdagen 2010, och mål som satts upp inom Parisavtalet behöver dessa utsläpp ner till under två ton. I dag motsvarar Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser cirka 10 ton per person och år.

I en kommentar till Faktakollen skriver Moderaternas chefsekonom Jesper Ahlgren:

”Man sätter höga krav på ett påstående i en debatt eller utfrågning om det måste vara sant utifrån en mängd olika definitioner, inte bara den man själv avser (så länge definitionen är rimlig och källan är trovärdig, som i detta fall).”

Sammanfattning: I Sveriges officiella statistik finns tre olika sätt att redovisa klimatutsläppen vilket lätt kan skapa förvirring. Samma dag som Moderaternas Elisabeth Svantesson påstod att de svenska klimatutsläppen ökat de två senaste åren publicerade Naturvårdsverket sin årliga statistik om utsläpp av växthusgaser – som tvärtemot visade att Sveriges klimatpåverkande utsläpp minskade för tredje året i rad. Gör man som Moderaterna och även räknar in internationella transporter så stämmer det dock att utsläppen har ökat lite.

Källor:

• Intervju och mejlsvar, Julien Morel, klimatanalytiker Naturvårdsverket
• Intervju, Susanna Roth, utredare SCB
• Intervju, Carina Ortiz, miljöhandläggare SCB
• Mejlsvar, Jesper Ahlgren, chefsekonom Moderaterna
• Naturvårdsverket
• Statistiska centralbyrån