Påstående: ”De smältande isarna gör att djuren inte kan hitta mat. De sitter helt enkelt fast och svälter.”  (Miljöpartiet, valaffisch, utgiven 31 maj 2018)

”Nu. Klimatet kan inte vänta”. Det är Miljöpartiets slogan och budskap valåret 2018. Uppmaningen står också utskriven på samtliga sex valaffischer.

Varje affisch kommer med en kort berättelse knuten till sig. En av bilderna föreställer en mager isbjörn, ståendes ensam på ett isflak. Bildtexten intill lyder:

”Den 8 februari 2017 var det för första gången plusgrader i Arktis medan det var minusgrader i Europa. De smältande isarna gör att djuren inte kan hitta mat. De sitter helt enkelt fast och svälter. Klimatkrisen är inte är [SIC] något som händer sen.”

Samma ord upprepar språkröret Gustav Fridolin (MP) i partiets valfilm som publicerades på Youtube i början av juni.

En förenklad, missvisande bild

Men faktum är att världens isbjörnar just nu mår bra, totalt sett. Det menar Jon Aars, en av världens ledande isbjörnsforskare, verksam vid Norska polarinstitutet i Tromsö. Han är en av de 25 nuvarande medlemmarna i Internationella naturvårdsunionens Polar Bear Specialist Group (PBSG) vars uppskattningar är den mest ansedda källan till vetenskaplig information om världens isbjörnar.

”Bilden av sambandet mellan isbjörnar och klimatförändringar förenklas ofta i media, och det gäller båda sidor, både de som argumenterar för att det går dåligt för isbjörnen och den andra sidan som inte anser att vi har någon uppvärmning eller att klimatet inte har några negativa effekter på isbjörnar, skriver Aars i ett mejl till Faktakollen.

Viral isbjörn

De flesta känner nog igen bilden från medierapporteringen. En ensam, mager isbjörn som symbol för människans negativa påverkan på djur och natur. ”Det är så här en svältande isbjörn ser ut”, slog även SVT Nyheter fast i vintras, efter att ett hjärtskärande videoklipp på en utmärglad och döende isbjörn på Baffinön i norra Kanada.

Klippet fick stor spridning och skapade rubriker i såväl internationella som svenska medier. Samtidigt ifrågasattes från olika håll om det verkligen var en rättvisande bild av klimatförändringarna.

I årets valkampanj har den åter dykt upp, på Miljöpartiets valaffisch. Med budskapet att klimatkrisen sker här och nu.

Men oavsett hur drastiska klimatförändringar vi ser är det missvisande att i dag använda en svältande isbjörn som symbol för detta.

”Mängden is har reducerats”

Även om havsisarna i Arktis minskar betyder inte det per automatik att isbjörnarna svälter.

– Det är en väldigt förenklad framställning, för isen har ju inte försvunnit i något område med isbjörn i dag. Det vi ser är att mängden is reducerats, säger Jon Aars.

Att isen blivit tunnare på en del ställen behöver inte heller vara dåligt, åtminstone inte i närtid. På vissa platser har det till och med gjort att björnarna kunnat jaga säl i områden där isen tidigare varit för tjock.

I några områden har man sett tydliga samband mellan klimatet, minskad havsis och olika faktorer som isbjörnarnas välmående, minskad kroppsstorlek, överlevnad och reproduktion. Samtidigt klarar de sig bra i andra delar, trots försämrade havsisförhållanden. Detta då de anpassar sig till det förändrade klimatet.

Minskar perioden med havsis kan isbjörnarna dock tvingas vara på land under längre perioder och i större utsträckning behöva förlita sig på lagrat fett. Om dessa perioder blir alltför långa ökar dödligheten.

Isbjörnsbilden som Miljöpartiet använder sig av är tagen av fotografen Andreas Weith. En bildsökning visar att den laddades upp som en Wikimedia commons-bild, alltså en bild fri för var och en att ladda ner och använda, den 29 juli 2015 under namnet ”Endangered arctic – starving polar bear.jpg” och uppges vara tagen nära Svalbard.

Tittar man specifikt på den norska ögruppen Svalbard, som ligger nära Nordpolen, finns där mindre is än tidigare. Men trots stora minskningar av levnadsområden har isbjörnsbeståndet inte minskat de senaste åren, och enligt Jon Aars verkar de just nu må ganska bra. Han borde veta då han länge följt isbjörnarna med gps-sändare för att studera deras rörelsemönster, hur de jagar och äter och anpassar sig till den förändrade livsmiljön.

Förändrade levnadsvillkor

Svalbard är också ett område där havsisen sett till prognoserna kommer att minska snabbast under de närmsta åren. Klimatförändringarna har därtill redan påverkat isbjörnarnas sätt att leva: de simmar längre sträckor, når inte till öar där de brukade föda upp sina ungar, tillbringar längre tid på land än förut och tar fler ägg och fåglar än tidigare.

Men hur mycket is som måste försvinna innan problemet blir påtagligt är svårt att säga. Det hänger på vilket tidsperspektiv man har och vad som faktiskt sker i framtiden.

– Isbjörnen kanske inte finns på Svalbard om 30 år. Det vet inte jag men det är det vi försöker ta reda på, säger Jon Aars.

Svåra att räkna

I dag finns 19 kända isbjörnspopulationer, alltså grupper av individer inom ett visst område. Bland de flesta forskare antas det finnas omkring 26 000 isbjörnar i världen, men siffran är en uppskattning och osäker. Detta då björnarna lever utspridda över enormt stora arktiska områden och därför är svåra att räkna. Det är de länder där isbjörnen finns som har koll på bestånden, men olika länder har också olika metoder för att räkna dem, och gör det olika ofta. Siffrorna skiftar därför i tillförlitlighet.

Men, som tidigare konstaterats och som bilden ovan visar, är antalet isbjörnar okänt i stora områden. Det går därför inte att säga om det ökar eller minskar.

– Vi vet inte hur stor osäkerheten är, för i vissa områden har vi helt enkelt inte haft studier. Och enligt Polar Bear Specialist Group är det därför väldigt vanskligt att föra någon tillförlitlig statistik över hur det totala antalet utvecklas över tid, säger isbjörnsforskaren Jon Aars.

Framtiden oviss

Trots att det råder stor osäkerhet om antalet isbjörnar i världen finns det vissa populationer som är väldigt väl kontrollerade, vissa kan till och med följas i realtid med gps-sändare.

PBSG har också slagit fast att det inte råder någon tvekan om att isbjörnar och andra marina däggdjur i Arktis påverkas, eller kommer att påverkas, negativt av de effekter som klimatförändringarna har på deras livsmiljöer. Internationella naturvårdsunionen, IUCN, som rödlistar arter klassar isbjörnen som ”sårbar”.

Men baserat på den kunskap som finns tror Jon Aars inte att isbjörnen som art är hotad. Det mesta tyder dock på att vi kommer se en minskning av antalet under de kommande decennierna, att det kommer att bli svårare att vara isbjörn i stora delar av Arktis och att isbjörnspopulationerna kommer att förflytta sig norrut i takt med att isens utbredning minskar.

Miljöpartiets kommunikationschef Henrik Karlsson kommenterar faktakollen:

– Vi har valt att illustrera klimatförändringarna på en av våra valaffischer med en isbjörn. Isbjörnar är en av många arter vars livsförutsättningar hotas av klimatförändringarna. Vi har sex olika motiv på årets affischer som på olika sätt lyfter händelser kopplat till miljö och klimat.

Sammanfattning: Att klimatförändringarna är synonyma med alarmerande bilder på ensamma, utmärglade isbjörnar kan man faktiskt inte slå fast. Världens isbjörnar tycks just nu må bra, totalt sett. De sitter inte, som en av Miljöpartiets valaffischer gör gällande, fast på isflak och svälter till följd av smältande havsisar. Allt tyder på att de anpassar sig till de föränderliga arktiska landskapet. Men isarna i Arktis smälter mycket riktigt och arten klassas på grund av att deras hotade livsmiljö som ”sårbar” av Internationella naturvårdsunionen (IUCN). Om isbjörnarna ökar eller minskar går inte heller att säga då antalet är okänt i stora områden. Man vet helt enkelt inte. Huruvida de är hotade eller ej hänger på tidsperspektivet och hur snabbt havsisarna smälter. Allt pekar på att isbjörnarna kommer att minska i antal de kommande decennierna.

Har du någon fakta som kan bidra till texten eller andra påståenden från makthavare som du tycker att SVT:s Faktakollen borde granska, mejla oss på faktakollen@svt.se.

Källor:

• Intervju och mejlsvar, Jon Aars, isbjörnsforskare vid Norska polarinstitutet
• Samtal och mejlsvar, Henrik Karlsson, kommunikationschef Miljöpartiet
• Samtal och mejlsvar, Agnetha Boström, biträdande presschef på Regeringskansliet
• IUCN:s Polar Bear Science Group
• Rapporten Polar bears (2018), IUCN
• Rapporten Snow, water, ice and permafrost in the Arctric (2017), Arktiska rådet (AMAP)