Påstående: ”…Sverige har den största andelen anlagda skolbränder i världen”. (Anders Bergqvist, generalsekreterare Brandskyddsföreningen Sverige, TT-intervju, 20 augusti)
Detta är en av tre faktakollar om skolbränder. De andra två hittar du här och här.
I Sverige har andelen anlagda bränder i skolmiljö genom åren varit hög och omkring hälften av bränderna har bedömts som avsiktliga. Men de senaste två åren har andelen ökat till över 60 procent – en ökning som dock är svår att i nuläget dra några slutsatser kring.
Själva påståendet om att Sverige har störst andel anlagda skolbränder i världen är inte nytt. När det nu åter börjat cirkulera är det efter ett uttalande som Brandskyddsföreningens generalsekreterare Anders Bergqvist gjorde den 20 augusti.
Hänvisar till gammal artikel
I en intervju med TT, som publicerades i flera svenska medier och som fått stor uppmärksamhet, sa Anders Bergqvist:
”Enligt de uppgifter vi fått har Sverige den största andelen anlagda skolbränder i världen”.
När Faktakollen kontaktar generalsekreteraren och frågar varifrån han fått uppgifterna hänvisar han till en artikel i Forskning & Framsteg från 2012.
I rubriken slår man fast att ”Svenska skolor brinner mest” och i ingressen står det att ”Sverige är ett av de värst drabbade länderna vad gäller anlagda skolbränder”.
Den sex år gamla artikeln har upprepade gånger de senaste åren fått nytt liv i opinionstexter och i sociala medier.
I Forskning & Framsteg intervjuades bland annat Sven-Åke Lindgren, professor i sociologi vid Göteborgs universitet. Han var tidigare forskningsledare för ett projekt inom det fleråriga forskningsprojektet Anlagd brand. Han sa då att ”Sverige verkar ligga i topp i världen” när det gäller anlagda skolbränder.
Faktakollen har varit i kontakt med Lindgren för att få svar på vad han baserade sitt uttalande på. Han svarar i ett mejl att ”uppgifterna som låg till grund för att jag och flera andra sa att Sverige verkar ligga i topp i världen kom från Svenska Brandskyddsföreningen”.
Sven-Åke Lindgren skriver också:
”När vi rotade i andra länders statistik över anlagda skolbränder – och anlagda bränder överhuvudtaget – stötte vi på stora svårigheter. Jag har jobbat en del med jämförande rättsstatistik, och även där finns stora problem i syfte att få fram jämförbara data. Men i fråga om bränder var det värre.”
”Inte sett nya internationella data”
En annan som citeras är Patrick van Hees, professor i brandteknik vid Lunds tekniska högskola som också var aktiv inom Anlagd brand-projektet. Han går inte riktigt lika långt som Sven-Åke Lindgren men konstaterar i artikeln att Sverige står sig dåligt internationellt när det gäller skolbränder.
När Faktakollen nu pratar med Patrick van Hees har han själv noterat att påståendet och den gamla artikeln har fått spridning i samband med Gottsundabranden i Uppsala, och han säger sig ha blivit lite förvånad över Anders Bergqvist uttalande.
– Det vill jag inte stå till svars för. Jag har inte sett några nya internationella data, nya forskningsartiklar eller något, jag kan bara konstatera att vi återigen ligger på en nivå på antal bränder som är ungefär samma som vi hade 2009, och det är kanske mest oroväckande, att vi vände trenden en liten stund men att vi är tillbaka där.
Patrick van Hees uppger att han 2012 lutade sig mot tillgängliga data från andra västerländska länder och den bild han de senaste åren skapat sig genom internationella forskarkontakter och möten på konferenser.
MSB saknade jämförelser
En del uppgifter hämtades från ”Nationell handlingsplan för att stärka arbetet mot bränder i skolmiljö”, som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) släppte 2011 på uppdrag av regeringen.
MSB skriver att ”bränder i skolmiljö är ett problem även i andra länder, men bedömningen är att Sveriges siffror är höga jämfört med de andra länderna”.
Anders Lundberg, brandingenjör på MSB som skrev handlingsplanen, säger till Faktakollen att han saknade internationella jämförelser när han arbetade med svaret på regeringsuppdraget. Slutsatsen baserades på en sammanställning från ett informellt nätverk, och utgår ifrån mejlsvar från 12 olika länder.
I handlingsplanen konstateras dock att ”precis som för den svenska statistiken så finns det anledning att anta att uppgifterna inte alltid återspeglar den verkliga situationen och statistikmetoderna skiljer sig mycket åt mellan de jämförda länderna”.
Olika och varierande brandstatistik
Faktum är att det är svårt, om inte omöjligt, att svara på om Sverige har högst andel anlagda skolbränder i världen. Eller ens högst antal skolbränder per capita. Flera länder för inte heller statistik där bränder i skolor särredovisas.
Man kan dock försöka jämföra enskilda länder. Ett land som då ofta lyfts fram är USA, eftersom skolbränderna är färre per capita. Ser man till den senaste rapporten från branschorganisationen National Fire Protection Association (NFPA), som baseras på uppgifter från 2011-2015, uppskattar man att 45 procent av bränderna i USA:s skolbyggnader som rymmer förskola, grundskola, gymnasium och annan oklassificerad skola bedömts vara avsiktligt anlagda. Men jämförelsen med Sverige är fortfarande svår att göra eftersom det finns fler kategorier som räknas till brand i skolmiljö och dessa inte överensstämmer med Sveriges.
Patrick van Hees menar att man baserat på fakta inte kan säga att vi är ”sämst i världen”.
– Personligen tycker jag att det här med att vara sämst i världen har förstorats upp lite för mycket. I dag skulle jag vara mycket försiktigare. Hursomhelst, det är viktigt att inse att vi har ett allvarligt problem med anlagd brand i skolor. Detta budskap måste komma fram.
”Har blivit en halvsanning”
Brandingenjör Anders Lundberg menar att det är att dra för långtgående slutsatser att påstå att Sverige skulle vara ”världsmästare” på bränder i skolor.
– Det har ju raljerats om detta och det har blivit något av en halvsanning, eller något sånt, utan att folk egentligen har reflekterat så mycket över var idén kommer ifrån över huvud taget.
Anders Bergqvist skriver i en kommentar till Faktakollen att han baserar sitt uttalande på artikeln i Forskning & framsteg från 2012 och inte ser någon anledning att ifrågasätta expertis på området:
”Jag kunde ha använt en mer försiktig formulering, eftersom det i dag tyvärr saknas särredovisad statistik för skolbränder i flera länder. Vad man kan konstatera är att dock är att andelen skolbränder som är anlagda i Sverige, internationellt sett, är mycket hög och har ökat de senaste åren.”
Sammanfattning: Uppgiften om att Sverige har den största andelen anlagda skolbränder i världen har sin grund i en sex år gammal artikel publicerad i Forskning och Framsteg – och uppgiften används än i dag i såväl nyhetsartiklar som opinionstexter när skolbränder debatteras. Bland annat dök påståendet upp i en TT-intervju med Brandskyddsföreningens generalsekreterare Anders Bergqvist den 20 augusti i år. Men experterna som intervjuades i artikeln från 2012 är i dag långt försiktigare i sina uttalanden och det finns inte några internationella jämförelser när det kommer till skolbränder.
Källor:
- Intervju och mejlsvar, Anders Bergqvist, generalsekreterare Brandskyddsföreningen
- Intervju och mejlsvar, Anders Lundberg, brandingenjör på MSB
- Intervju och mejlsvar, Patrick van Hees, professor i brandteknik vid Lunds tekniska högskola (LTH)
- Mejlsvar, Sven-Åke Lindgren, professor emeritus i sociologi vid Göteborgs universitet
- Mejlsvar, Marty Ahrens, forskningschef för brandanalys, National Fire Protection Association (NFPA)
- Artikel, ”Svenska skolor brinner mest”, Forskning & Framsteg, publicerad 2012-08-07
- Artikel, ”Antalet anlagda skolbränder ökar kraftigt – högst i världen”, Dagens industri/TT, publicerad 2018-08-12
- Artikel, ”Brandforskning ska hindra skador för miljarder”, LTH-nytt, Nr 2 2010 (publicerad på webben 2015-11-06)
- MSB:s statistik över insatser till bränder i skolor (1998-2017)
- Sammanställning av forskningsprojekt, ”Anlagda skolbränder går att förhindra”, Brandforsk
- Rapport, ”Nationell handlingsplan för att stärka arbetet mot bränder i skolmiljö”, MSB (2011)
- Delrapport, ”Nationell handlingsplan för att stärka arbetet mot bränder i skolmiljö”, MSB (2010)
- Sammanställning, ”Response to Request Information/Assistance”, The European Network of Arson Practitioners (2011)
- Rapport, ”Utvärdering av kommuners arbete mot anlagda skolbränder”, Göteborgs universitet (2013)
- Rapport och faktablad, ”Structure Fires in Educational Properties”, NFPA (2017)
- Rapport, ”School Building Fires (2009-2011)”, US Fire Administration (2014)
- Rapport, ”CTIF World Fire Statistics”, utgåva nummer 22, 2017
- Rapport, ”Comparison of European Fire Statistics”, Storbritanniens departement för lokalsamhällesfrågor (2012)
Vilka är Brandskyddsföreningen?
En ideell organisation som ägnar sig åt opinion-, lobbying- och informationsarbete ”för att öka kännedomen om brandsäkerhet och lyfta frågan som ett betydande samhällsproblem”.
Består av 22 lokala och fristående brandskyddsföreningar från hela landet. Har som uttalad strategi att utveckla och sprida kunskap inom brandskydd samt bedriva lönsam affärsverksamhet och säljer bland annat utbildningar, litteratur och tjänster.
Brandskyddsföreningen är också huvudman för Brandforsk (Styrelsen för svensk brandforskning) som är statens, försäkringsbranschens och industrins gemensamma organ för att initiera, bekosta och följa upp brandforskning av olika slag.
Så delas bränderna upp i statistiken
- MSB:s insatsstatistik över antal räddningsinsatser till skolbränder delas upp och redovisas i två kategorier: brand eller brandtillbud i byggnad och brand eller brandtillbud i annat än byggnad.
- Definitionen av byggnad utgår ifrån hur byggnad definieras i plan- och bygglagen (2010:900): ”en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den”
- Bränder i annat än byggnad kan exempelvis vara en brand i en papperskorg på skolgården eller i en container, träd, buskar, fordon, med mera.
- I begreppet skola ryms förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (Komvux), särskild utbildning för vuxna, och utbildning i svenska för invandrare (SFI). Universitet och andra former av högskola noteras som ”Annan allmän verksamhet”. Förskola finns som eget alternativ.
- Brand definieras som eld som ingen har kontroll över och som medför skada på människor, egendom eller miljö medan ett brandtillbud är eld som hade kunnat utvecklas till brand men som inte ledde till skada. I den nya händelserapporten skiljer man inte längre på brand eller brandtillbud.
Källa: MSB