Under elva år har skolket ökat i de svenska gymnasieskolorna, men nu har det skett en minskning, visar statistik från CSN.

Minskat i april till juni

Under läsåret 2019/2020 fick 27 100 av Sveriges cirka 340 000 gymnasieelever studiebidraget indraget på grund av skolk. Det motsvarar 8 procent jämfört med 8,7 procent respektive 8,5 procent de två föregående läsåren.

Störst är minskningen under coronavåren 2020.

– Den enskilt största förklaringen är övergången till distansundervisning. När vi tittat på föregående år, och framförallt april till juni, är det betydligt färre som skolkat. Men den största skillnaden var i början, sedan mattades det av, säger Peter Engberg.

Kan minskningen bero på att det är svårare att kontrollera skolk på distans?

– Visst kan det förekomma. Vissa skolor har lyft frågan att det är svårt att veta om eleverna är närvarande eller om de bara loggar in och ut när lektionen börjat och slutat, säger Peter Engberg.

Dalarna bäst i klassen

De lokala skillnaderna är också tydliga.

Gotlands län är sämst i klassen och har högst andel elever som fått studiebidraget indraget – 12,6 procent. Därefter kommer Gävleborgs län med 11,1 procent och Stockholms län med 10,0 procent.

Lägst andel skolkare har Dalarnas (4,6 procent), Jämtlands (5,3 procent) och Jönköpings län (5,9 procent).

– Det är inget unikt utan något som vi har sett under en längre tid. Det är ganska stora regionala skillnader, även om det minskar i de flesta län.

Fler pojkar än flickor får studiebidrag indraget. Utländska medborgare blir av med studiebidraget oftare jämfört med studerande som är svenska medborgare, enligt siffror från CSN.

Mer skolk på friskolor

Fristående skolor har också en högre ogiltig frånvaro (9,2 procent) jämfört med kommunala skolor (7,6 procent). Men den ogiltiga frånvaron minskar för både fristående skolor och kommunala skolor.

Om trendbrottet med minskat skolk kommer att hålla i sig eller är en coronaeffekt är svårt att säga.

– Sett över tid har vi haft en konstant uppgång under elva läsår. Vi får se vad som händer om man fortsätter med traditionell undervisning, säger Peter Engberg.