En tredjedel av Sveriges befolkningen befinner sig i åldersspannet 18-38 år, enligt SCB. Men av de politiker som har valts in i kommunerna är det bara 18 procent som är födda efter 1980, en minskning med två procentenheter sedan förra valet.

80-, 90- och 00-talisterna lever ett intensivt liv där de studerar, flyttar, inleder en karriär och bildar familj. Därför är det inte konstigt att de inte har tid att engagera sig politiskt, konstaterar David Karlsson.

– Utöver att färre blir invalda så är det dessutom fler unga som hoppar av uppdragen, säger han.

”Kan påverka tron på det politiska systemet”

I längden kan det här bli ett legitimitetsproblem.

– Om väljarna känner att den grupp de tillhör inte finns med kan man känna sig diskriminerad, och det kan påverka tron på det politiska systemet. De två största verksamheterna i kommunerna, barnomsorg och äldreomsorg, är generationsknutna. Om vissa grupper inte är närvarande när det ska göras prioriteringar så spelar det roll.

När man ger sig in i politiskt arbete tar man med sig de värderingar man har, och där finns också skillnader mellan unga och gamla, säger David Karlsson.

– Tolerans, klimatet, hbtq, globalisering, it – det är några frågor där det finns en generationsklyfta.

Askersunds yngsta ledamot är 44 år

En kommun, Askersund, har inte någon ledamot som är född på 80- eller 90-talet, där är de yngsta ledamöterna 44 år. Högst andel unga vuxna i kommunfullmäktige finns i universitetsstäder som Linköping, Växjö, Uppsala och Stockholm. Men där är också fyra av tio av de som bor i kommunen 80- eller 90-talister, och så hög andel unga politiker har ingen av kommunerna.

Nästan hälften av alla invalda i kommunerna är födda på 60- och 70-talet. Men även de som är födda på 50-talet och tidigare och som i dag är över 60 år är överrepresenterade på totalen.

Bilden är dock splittrad. Gruppen äldre är också underrepresenterade på många håll, allra mest kring de stora städerna Stockholm och Göteborg där bara omkring 10 procent är över 60 år.