96 procent av alla däggdjur är under människans kontroll – trots att människan inte ens utgör 1 procent av allt levande på planeten. Det visar forskning från universitetet Weizmann institute of science i Israel.

Att vi skulle vara den överlägsna arten är därför fel, anser filosofen Peter Singer. Han har varit framträdande inom djurrättsrörelsen ända sedan han 1975 gav ut boken ”Djurens frigörelse”.

– Vi tror att vi har ett unikt moraliskt värde och att vi är den enda arten som kan ha rättigheter. Vi kallar det till och med mänskliga rättigheter, som om inga andra arter skulle kunna omfattas, säger han i Idébyrån.

Singer ser paralleller mellan rasism och diskriminering av djur

Enligt Peter Singer finns det flera paralleller mellan rasism och det som på engelska kallas för speciesism, diskriminering baserad på arttillhörighet. Bland annat handlar det om hur vita handlat med och förslavat svarta.

– Vi känner igen detta nu. Vi är en mäktigare grupp och de utanför ses som objekt vi kan använda. Vi transporterar djur i fruktansvärda förhållanden, burar in dem och utför smärtsamma experiment på dem, säger han.

Jonna Bornemark: Människor och djur är olika

Men filosofen Jonna Bornemark håller inte med om resonemanget.

– Jag har svårt för slaveribegreppet. Slavarna var människor och vi har ett medborgarideal där vi kan vara likar. Men med andra arter, om vi tittar bortanför högre däggdjur, så är vi olika. Vi måste kunna ha asymmetriska, men etiska, relationer, säger hon.

Per Jensen, professor i etologi, är inne på samma spår.

– Inom biologin pratar man om symbios när vi har ett samspel mellan två arter, som faktiskt är beroende av varandra och har en ömsesidig fördel av att leva tillsammans. Jag tycker att det är ett mycket rimligare sätt att se på det hela, säger han.

Hör författaren Mian Lodalen om hunden Bobbi i klippet ovan – och se mer om människans relation till djuren i Idébyrån på SVT Play.