”Det är ju bankerna som står under vår tillsyn, inte Swish eller Bank ID”, säger Åsa Thalén avdelningschef på bankrätt på Finansinspektionen. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Finansinspektionen om polisens kritik mot Swish

Uppdaterad
Publicerad

Polismyndigheten och Nationella operativa avdelningen, Noa, riktar skarp kritik mot att Swish inte har något eget tillstånd hos Finansinspektionen och vill se en lagskärpning. Nu svarar myndigheten på kritiken.

Som SVT Nyheter har kunnat berätta anser polisen att betaltjänsten Swish gör det enklare för kriminella element att tvätta pengar. Då Getswish AB saknar tillstånd hos Finansinspektionen har bolaget ingen rapporteringsplikt. I stället är det upp till ägarna, det vill säga bankerna, att rapportera misstänkta transaktioner.

– Det är ju bankerna som står under vår tillsyn, inte Swish eller Bank ID. Det är de som står under vår tillsyn som vi har tillsyn över. Sedan har bankerna ett rapporteringskrav på sig ur olika perspektiv för sina tjänster och produkter som de levererar, säger Åsa Thalén, chef för operativa risker på Finansinspektionen.

Men informationen är bristfällig, vilket polisen anser leder till att det blir svårare att utreda brott. Konsekvensen: Swish används för att finansiera terrorism, tvätta pengar och göra narkotikaaffärer.

Finansinspektionen om ”kryphålet”

I maj skickade polisen en formell begäran om en lagändring till justitiedepartementet. Det är dock först nu som innehållet har blivit känt. Bland annat skriver Polisen att upplägget innebär ”riskabla luckor” i penningtvättslagen.

Nu väljer Finansinspektionen att uttala sig om det som polisen beskriver som ett kryphål.

– Nu är det ju Finanspolisen som är brottsutredande myndighet, och vi fyller lite olika roller i den här processen men vi har ingen anledning att ifrågasätta deras oro, säger Åsa Thalén.

Ert ansvar är att se till att bankerna har kontroll  över hur den här nya typen av tjänster, tycker ni att er tillsyn är tillräcklig?

– Regelverket säger att bankerna ska kontrollera eller monitorera eventuella misstänkta fall, bankerna utreder ju inte heller huruvida det föreligger ett brott eller inte, svarar Thalén.

”Vi har en bra verktygslåda”

I en hemställan till justitiedepartementet skriver polisen att: ”Förhållandet att verksamhetsutövare använder sig av tredjepartsleverantörers tjänster medför således svårigheter eller kanske omöjligheter för en verksamhetsutövare att fullt ut riskbedöma och monitorera en transaktion”.

Delar ni polisen syn?

– Nu är vi inte en del i deras hemställan men vi har inte någon anledning till att ifrågasätta den analysen, säger Thalén.

Ni har ett tillsynsansvar men hur väl tycker ni att det fungerar?

– Det fungerar. Vi har ett tillsynsansvar och vi har ett bra regelverk. Grunden för vårt arbete är att det finns bra regler för att vi ska kunna bedriva tillsyn och vi har en bra verktygslåda. Vi har en penningtvättsreglering men det är upp till regeringen att se över den, avslutar hon.

Det här är Swish

Swish är en betaltjänst i mobiltelefonen som privatpersoner, företag och organisationer kan använda för att skicka och ta emot pengar. Tjänsten startade som ett samarbete mellan sex av Sveriges största banker. Aktiebolaget Getswish ägs av Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB samt Swedbank och Sparbankerna tillsammans.  

I dag har flera andra banker anslutit sig till Swish. Det är bankerna själva som ansvarar för att utforma erbjudanden, villkor och eventuella avgifter för tjänsten till sina kunder. 

Swish lanserades 2012, då för enbart privatpersoner. 2014 lanserades Swish för företag och organisationer.

Källa: Swish

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.