– Det kommer alltid att finnas ogiltiga röster. Men varför det blivit fler kan vi inte svara på, säger Henrik Hannebo, verksamhetsutvecklare på Valmyndigheten.

Efter valet 2014 skickades totalt 15 485 stycken ”ogiltiga röster övriga” till de olika länsstyrelserna i landet för granskas ytterligare. Detta jämfört med 24 479 stycken 2018.

– Personal i vallokalerna har fått i direktiv att själva inte granska de röster som är svåra att tyda. I stället läggs de svåra fallen åt sidan och skickas till de olika länsstyrelserna, säger han.

Fler röster lär bli giltiga

När länsstyrelsen gjort sin bedömning 2014 var totalt 2 165 röster ogiltiga. Så Hannebo tror att flera röster som skickats iväg från vallokalerna kommer att bli giltiga efter granskningen.

– Med störst säkerhet kommer fler röster att kunna räknas in i det slutliga resultatet.

Anledningen till att rösterna blir ogiltiga är många, berättar Hannebo.

– Folk är väldigt kreativa. Det kan vara att någon stoppat in en servett i ett kuvert eller två olika röstsedlar. Sedan är det alltid någon som skrivit slarvigt så det är svårt att läsa vad det står, säger han.

Arbetar med information

Hur arbetar ni med att färre röster ska bli ogiltiga?

– Vi går ut med information om hur man ska rösta, både på vår hemsida och i vallokalerna. Men det kommer alltid vara svårt att undgå ogiltiga röster, hur vi än gör, säger Hannebo.

Utöver kategorin ”ogiltiga röster övriga” finns också ”ogiltiga röster blanka” och nytt för i år även ”ogiltiga röster – inte anmälda partier”.