Klockan 01.58 på söndagsmorgonen den 11 november kom det in ett larm om en brand i en bostad i Jönköping. I bostaden bor en polis med sin familj.

Någon eller några hade kastat stenar och andra föremål mot polisens bostad. Det började brinna.

20 skott mot polisbostad

I en annan attack, natten mellan den 27 och 28 oktober 2017, avlossades över 20 skott mot ett polisbefäls bostad i Västerås.

Ingen person skadades. Men detta är bara några av flera allvarliga angrepp som riktats mot svensk polis.

Det har inträffat minst 16 allvarliga angrepp mot polisanställda och polishus sedan oktober 2017. Den visar en sammanställning som det brittiska säkerhetsföretaget Intelligence Fusion och SVT gjort utifrån uppgifter i massmedia och uppgifter från Polisen.

Angreppen innehåller allt från skott mot polisstation, polisfordon som satts i brand, explosion och granater som detonerar vid polishus samt skott mot polispersonals bostäder.

Enligt rikspolischefen Anders Thornberg har inte antalet angrepp ökat – men de blir mer och mer sofistikerade.

– Det ligger ganska konstant, men vi ser att angreppen mot polisen blir mer sofistikerade, ibland mer subtila. Vi har sett väldigt spektakulära… Man angriper med bomb på polisstationen i Helsingborg, handgranat i Uppsala. Vi har poliser som blivit beskjutna med automatvapen i sina hem. Nyligen var det en polis som fick en rökhandgranat inkastad i sin privata bostad. Det här är väldigt, väldigt allvarligt, säger Anders Thornberg.

Polisen har i dag en särskild organisation för att skydda medarbetare från våld, hot och annan påverkan. Och de senaste årens utveckling med skjutningar, sprängningar och andra allvarliga angrepp har resulterat i att polisen tidigare under hösten meddelade att skyddet av de anställda ökar.

Thornberg säger att säkerheten kommer att förstärkas ytterligare.

– Vi ser över säkerheten och vi jobbar med de här frågorna. Det är absolut nödvändigt att våra anställda ska få det bästa möjliga skyddet som vi kan ge utifrån våra resurser.

Lag mot blåljussabotage försenad

Den så kallade Blåljusutredningen har föreslagit att blåljussabotage förs in i brottsbalken. De som angriper eller stör polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård på ett sätt som riskerar att allvarligt förhindra eller försena genomförandet av ett uppdrag ska kunna straffas.

Rikspolischefen är positiv till de föreslagna åtgärderna.

– Vi vidtar en rad olika åtgärder. Jag vill också på sikt skärpa straffen för de som ger sig på blåljusanställda. De som är satta att skydda demokratin.

Men lagrådsremissen bereds fortfarande inom regeringskansliet och en eventuell lagändring är försenad.

”Inga lagändringar från Blåljusutredningen är föreslagna ännu. Arbetet försenas av att vi är övergångsregering”, skriver justitieminister Morgan Johanssons pressekreterare Sofie Rudh i ett mejl till SVT Nyheter.