I Sverige kan en läkare som tillhandahåller en dödlig dos läkemedel till ett självmord förlora sin läkarlegitimation. Och det är helt förbjudet att aktivt hjälpa till vid ett självmord, det vill säga injicera eller hjälpa någon som inte kan röra sig att föra glaset med den dödliga dosen till munnen.
Diskussionen om huruvida dödshjälp ska vara tillåtet eller ej, har i och med det uppmärksammade fallet aktualiserats. I flera politiska partier arbetar man med frågan och Dagens Nyheter har gjort en sammanställning av var de står.
Vänsterpartiet hänvisar DN till ett svar från 2018 som partiets vårdpolitiske talesperson Karin Rågsjö skrev på en intern fråga om parlamentarisk utredning: ”Om sjukvården skulle erbjuda detta skulle det väcka många etiska frågor och principer som måste vägas mot varandra”.
Socialdemokraterna är emot legalisering och vill inte ha någon parlamentarisk utredning.
Miljöpartiet beslutade 2015 som första parti att förespråka en utredning av dödshjälp.
Centerpartiet säger nej till dödshjälp och vill inte se en parlamentarisk utredning i frågan.
Liberalerna vill se en parlamentarisk utredning om huruvida dödshjälp bör tillåtas och i såfall i vilken form. En sådan utredning skulle fungera som beslutsunderlag och partiet kommer att lägga en motion i ärendet i riksdagen under hösten.
Moderaterna menar att Sverige inte bör legalisera dödshjälp, men menar också att frågan är komplex och en grupp inom partiet arbetar med frågan.
Kristdemokraterna tycker att aktiv dödshjälp och assisterat döende fortfarande ska vara förbjudet, och vill inte se en parlamentarisk utredning.
Sverigedemokraterna har historiskt varit emot dödshjälp men tillsatte på förra årets landsdagar en intern arbetsgrupp som ska titta på om partiet ska stödja en parlamentarisk utredning eller ej.
Vad är dödshjälp?
Dödshjälp är ett samlingsnamn för när man efter en patients uttryckliga önskemål ger en dödlig dos läkemedel i avsikt att det ska orsaka patientens död.
Om det är en läkare som gör den avgörande handlingen, tex injicerar eller hjälper någon som inte kan röra sig att dricka dosen, kallas det eutanasi.
Om läkaren förbereder dosen, men patienten själv gör den avgörande handlingen, kallas det för assisterat döende.
Det är sedan länge accepterat att man får avbryta livsuppehållande behandling när patienten inte längre bedöms ha någon nytta av behandlingen eller om den leder till förlängt lidande.
En patient har också rätt att begära att en livsuppehållande behandling avslutas. Det ses då inte som dödshjälp efter som man då respekterar patientens självbestämmande att inte ta emot den behandling som erbjuds.
Är det tillåtet?
Medhjälp till självmord är inte olagligt i Sverige, men läkaren som gör det riskerar att förlora sin läkarlegitimation då det kan anses bryta mot patientsäkerhetslagen som säger att vårdpersonal ska arbeta i överenstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta har inte prövats rättsligt, men i ett aktuellt fall är en läkare polisanmäld för detta.
Att aktivt döda någon, även om det sker av medkänsla och med den personens samtycke, är brottsligt i Sverige.
Var är det tillåtet?
Oregonmodellen, som är tillåten i några stater i USA, tillåter assisterat döende och patienten måste vara terminalt sjuk, det vill säga ha en begränsad tid kvar i livet. Kravet är att en rimlig medicinsk bedömning ser max sex månaders fortsatt liv.
Beneluxmodellen, i Belgien, Luxemburg och Nederländerna, tillåter både assisterat döende och eutanasi. Det finns inget krav på terminal sjukdom, men patienten måste ha ett outhärdligt lidande utan hopp om förbättring.
Colombia och Kanada tillåter eutanasi, men ställer krav på att patienten är terminal.
Schweiz tillåter assisterat döende, och har inte krav på någon terminal sjukdom.
Källa: Statens medicinsk-etiska råd (Smer)