För två år sedan insjuknade mannen i den dödliga sjukdomen ALS. Han blev delvis förlamad och fick svårt att andas på egen hand. I början av juli skulle han och hans familj ha åkt till en klinik i Schweiz för att få dödshjälp. Men coronapandemin satte stopp för resan.
Staffan Bergström, professor emeritus i internationell hälsa vid Karolinska institutet och legitimerad läkare, fick kontakt med honom och bestämde sig för att hjälpa honom.
– Jag är här för att befria en människa från ett lidande som ingen annan kan hjälpa honom att slippa, säger han.
Bergström är också ordförande i riksföreningen Rätten till en värdig död, som är för dödshjälp, och en flitig debattör i ämnet.
Vill få det prövat
Han tog del av mannens journaler och korrespondensen till kliniken i Schweiz. Han fick också ett intyg på att mannen ville ha hans hjälp.
I Sverige är det olagligt för en legitimerad läkare att utföra en dödshjälpshandling, enligt svensk lag.
– Jag sitter på läkemedel som jag kan ta med mig, förskriva för honom, med villkoret att han själv kan inta dem för egen hand. Han var så pass rörlig i sin ena hand att han kunde tömma glaset som jag har förberett för honom och som jag vet är dödande, säger Staffan Bergström.
En läkare som skriver ut läkemedel för att någon ska kunna avsluta sitt liv kan förlora sin legitimation, men det saknas rättsfall där detta prövats i domstol.
– Mitt önskemål, ytterst, är att få det juridiskt prövat, om jag är brottsling eller inte brottsling när det här medlet intas. Och i nästa steg, om jag mister min läkarlegitimation eller inte.
Polisanmälan inkommen
Dagens Nyheter pratade med den svårt sjuke ALS-sjuke mannen i måndags, en dag innan han dog i sin säng. Han förklarade att sjukdomen förstört hans liv. Hösten 2018 fick han beskedet.
– Två minuter efter att jag fick diagnosen tänkte jag: Jag vill ha kontroll över hela mitt liv, inklusive döden, sade han till DN.
I tisdags, omgiven av sin familj, svalde mannen på egen hand medicinerna i sitt hem. Efter ett par minuter avled han. Sjukvårdspersonal och polis fick dokument och en redogörelse över vad som skett. Bergström förhördes på plats och en polisanmälan är gjord.
– Det har inkommit en anmälan och en förundersökning är inledd om medhjälp till dråp. Ingen person är i nuläget frihetsberövad, säger Anders Bryngelsson, presstalesperson vid polisen i Stockholm.
Kammaråklagare Urszula Grabowska som håller i ärendet säger att en person är misstänkt.
Fakta: Dödshjälp i Sverige
Dödshjälp kan ses som en samlingsterm för åtgärder i vården där man efter ett önskemål från en patient ger en dödlig dos läkemedel med avsikt att orsaka patientens död.
Enligt Statens medicinsk-etiska råd (Smer) föreslagna definition klassas det inte som dödshjälp att avsluta en livsuppehållande behandling på en patients begäran. Detta eftersom det inte är en insats utan snarare att avstå från en insats.
Det är inte brottsligt i Sverige för en privatperson att hjälpa en person att ta sitt liv. Däremot kan vårdpersonal riskera att åtalas om den ger dödshjälp till en patient, det vill säga ha varit den som utfört den dödliga handlingen. Det kallas eutanasi.
Om patienten själv gör det, exempelvis tar en dödlig dos medicin, kallas det assisterat döende.
En läkare som förser en patient med en dödlig dos medicin som patienten tar på egen hand riskerar att förlora sin läkarlegitimation. Något sådant rättsfall har dock ännu inte prövats i domstol.
Källa: TT
FAKTA: ALS
ALS är en sjukdom som gör att armar och ben blir mer och mer förlamade. Förmågan att prata och svälja påverkas även hos många. Det går inte att bli återställd från ALS, men det finns läkemedel som lindrar några av symtomen.
Sjukdomen bryter ner nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen som reglerar de viljemässigt styrda musklerna. Den här påverkan på nervcellerna sprider sig sedan genom nervsystemet.
ALS känner man av genom att olika kroppsdelar blir svagare. Till slut är kroppen helt förlamad och när andningsmusklerna påverkas går det inte längre att andas.
De flesta som har ALS dör inom två till fyra år efter insjuknandet. Men ungefär en av tio lever betydligt längre. De har då en betydligt långsammare utveckling av sjukdomen.
Källa: 1177
Vad är dödshjälp?
Dödshjälp är ett samlingsnamn för när man efter en patients uttryckliga önskemål ger en dödlig dos läkemedel i avsikt att det ska orsaka patientens död.
Om det är en läkare som gör den avgörande handlingen, tex injicerar eller hjälper någon som inte kan röra sig att dricka dosen, kallas det eutanasi.
Om läkaren förbereder dosen, men patienten själv gör den avgörande handlingen, kallas det för assisterat döende.
Det är sedan länge accepterat att man får avbryta livsuppehållande behandling när patienten inte längre bedöms ha någon nytta av behandlingen eller om den leder till förlängt lidande.
En patient har också rätt att begära att en livsuppehållande behandling avslutas. Det ses då inte som dödshjälp efter som man då respekterar patientens självbestämmande att inte ta emot den behandling som erbjuds.
Är det tillåtet?
Medhjälp till självmord är inte olagligt i Sverige, men läkaren som gör det riskerar att förlora sin läkarlegitimation då det kan anses bryta mot patientsäkerhetslagen som säger att vårdpersonal ska arbeta i överenstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta har inte prövats rättsligt, men i ett aktuellt fall är en läkare polisanmäld för detta.
Att aktivt döda någon, även om det sker av medkänsla och med den personens samtycke, är brottsligt i Sverige.
Var är det tillåtet?
Oregonmodellen, som är tillåten i några stater i USA, tillåter assisterat döende och patienten måste vara terminalt sjuk, det vill säga ha en begränsad tid kvar i livet. Kravet är att en rimlig medicinsk bedömning ser max sex månaders fortsatt liv.
Beneluxmodellen, i Belgien, Luxemburg och Nederländerna, tillåter både assisterat döende och eutanasi. Det finns inget krav på terminal sjukdom, men patienten måste ha ett outhärdligt lidande utan hopp om förbättring.
Colombia och Kanada tillåter eutanasi, men ställer krav på att patienten är terminal.
Schweiz tillåter assisterat döende, och har inte krav på någon terminal sjukdom.
Källa: Statens medicinsk-etiska råd (Smer)