Jordbruket står för större delen av Sveriges metanutsläpp. Framför allt är det djurens fodersmältning som orsakar utsläppen. På Fröstorps gård i Herrljunga lever 600 mjölkkor. Här ska korna nu börja matas med ett fodertillskott som påverkar ett enzym i magen.

– Kan vi hjälpa till att bromsa utsläppen av klimatpåverkande metan från djuren så vill vi göra det, säger lantbrukaren Emil Karlsson.

”Miljarder måste fram”

I en rapport från 2023 skriver Naturvårdsverket att tillskott i fodret är en av få tillgängliga åtgärder för att minska djurens metanutsläpp. I studier har man kunnat minska metanutsläppen från mjölkkor med omkring 30 procent. Fröstorps gård deltar i ett projekt med ett svenskt livsmedelsföretag. Utan deras pengar hade det inte kunnat ske.

– Lönsamheten är inte så stor i lantbruket att vi kan ta den här gröna omställningen själva. Det är miljarder vi snackar om, som ska fram för att jordbruket ska kunna ställa om, säger lantbrukaren Emil Karlsson.

Regeringen vill ha lönsamhet och konkurrenskraft

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) tror visserligen på fodertillskott, men inte på att det subventioneras av staten.

– I dagsläget finns inget sådant stöd. Det absolut viktigaste är att vi stärker konkurrenskraften, och ökar lönsamheten.

Är det viktigare än att minska utsläppen?

– Ja, i denna budget satsar vi 746 miljoner mer i jordbruksstöd. Vi har också satsningar på biogas, som också kan förbättra lönsamheten, säger Peter Kullgren.

Vågar sätta press

Även klimatminister Romina Pourmokhtari (L) säger att jordbrukets lönsamhet är viktig, men att hon inte tvekar att sätta press på bönderna.

Är kött- och mjölkproduktion något politiker inte vågar göra något åt?

– Vågar gör vi ju, men problemet är snarare hur ser vi till att vi får rätt effekt. Om effekten blir att svenska bönder lägger ner sin verksamhet, och att vi istället köper in kött som är producerat i andra länder så har vi inte löst problemet i grunden, säger Romina Pourmokhtari.