Den 154 meter långa ryska atomubåten Orel (Örnen) drivs av två kärnreaktorer. Det kan jämföras med en svensk ubåt som är 60 meter lång och har diesel- och stirlingmotorer. Den passerade in i Östersjön i ytläge genom Stora Bält på torsdagen, enligt danska försvarskommandot.
– Det här är en väldigt stor ubåt. Den passar inte i Östersjön. Den är lätt att spåra, säger Niklas Granholm, forskningsledare vid Totaltförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Vad gör ubåten i Östersjön?
– Den kan man fråga sig. Det vet jag inget om. Man skulle tänka sig att de finns övningsmoment som görs under de närmaste veckorna.
– Det här är väldigt kraftfulla vapen som kommer in i Östersjön.
Kärnvapentorpeder
Det är tidigare känt att den här typen av ubåt (Oscar II) kan bära 24 kryssningsrobotar med lång räckvidd utrustade med kärnstridsspetsar. Men nu uppger FOI:s Niklas Granholm att den kan även bära kärnvapentorpeder.
Den svagaste är på 15 kiloton, vilket kan jämföras med Hiroshimabomben. Den kraftigaste, på 200 kiloton, är mer än tio gånger så mycket.
– Så det är stora saker. Det lär finnas två typer. Den mindre är för att skjuta på mindre ubåtar som jagar den. Den större föreställer jag mig är till mot fartyg som jagar den. Och de här kryssningsrobotarna är till för att slå ut amerikanska hangarfartyg på långa avstånd.
Maktdemonstration
Niklas Granholm säger att ubåten är en del av ett nytt ryskt mönster.
– Rysslands militära makt ska demonstreras med manövrar. Den kommer in och övar lite och så åker man hem. Dess roll är främst i Nordatlanten och Barents hav. Den är ett skydd för den kärnstrategiska förmågan i norr.
Samtidigt skulle en olycka bli förödande i Östersjön och ubåtsklassen Oscar II är olycksdrabbad.
Systerubåten Kursk sjönk år 2000 efter att en torped exploderat ombord och hela besättningen med 118 personer omkom. Kursk var också en ubåt av Oscar II-klass. Det har även varit bränder ombord på Oscarubåtar.
– Om det skulle bli en stor olycka med en kärnkraftdriven ubåt med kärnvapenladdade torpeder – då har vi problem, säger Niklas Granholm, forskningsledare vid Totaltförsvarets forskningsinstitut, FOI.