President Barack Obama inledde den historiska förflyttningen av amerikanska militära styrkor nära Rysslands gränser – till bland annat Baltikum och Polen.
Donald Trump fortsatte på den inslagna vägen, trots sina kritiska uttalanden om Nato. Även andra Natoländer har gjort militära förstärkningar i Rysslands närområde sedan dess.
Men Ryssland har militärt övertag, bedömer FOI.
– Om tiden blir kort för västliga försvarsförberedelser så kommer Ryssland att ha ett tydligt övertag i vårt närområde, framför allt på marken, säger Krister Pallin, projektledare för rapporten.
Han fortsätter:
– Det övertaget består en bra stund, åtminstone till USA kan komma hit med större markstyrkor vilket tar minst ett par månader.
Simulerade krigsspel
FOI har gjort krigsspel för att bedöma Nato och deras partners militära maktbalans i förhållande till Ryssland.
I krigsspelet simulerades bland annat ryskt anfall mot Baltikum genom Belarus. Slutsatsen 2020 är samma som 2017 – trots Natos förstärkningar.
– Om Ryssland anföll Baltikum med kort varsel så har man ganska goda utsikter att lyckas med det.
Ökade försvarsutgifter
Trots Natos ökade militärutgifter och och en alltmer framflyttad position nära Ryssland så har det inte skett någon större förändring i maktbalansen.
– I stort sett är bilden ganska lik både när det gäller tillgänglighet och kvalitet på förbanden. Man har en framskjuten närvaro nu som man inte hade 2014 som successivt blir allt bättre. Och det finns fler ganska enkla åtgärder som kan förbättra oddsen för västsidan.
Däremot behöver inte Natos styrkor bli större. De måste kunna agera snabbare mot en rad olika möjliga angreppshot, bedömer FOI.
Starkt flygvapen och marin
Den främsta styrkan är övertag i luften och till sjöss. Det stora problemet är dock att Nato och dess partners är utspridda över ett stort antal länder och har brister i sin beredskap.
De har ”låg beredskap och är inte konfigurerade och tränade för krig” skriver FOI i rapporten. USA, Frankrikes, Storbritannien och Rysslands kärnvapen användes inte i krigsspelet.
– I spelet ingick inte att någon sida satte in kärnvapen. Däremot utfärdades kärnvapenhot, bland annat mot Sverige och Finland för att hålla oss utanför konflikten.