Fördelen med att ha en satellitmottagare i Kiruna är att det går mer än dubbelt så fort att få information jämfört med övriga kommersiella satellitmottagare.

Det beror på att att satelliter som går över polerna – alltså vinkelrätt mot dem som ligger ovan ekvatorn – passerar i närheten av Kiruna vid varje passage.

Ett varv runt jorden tar drygt en och en halv timme, vanlig satellit tar ner information en gång per dygn men de polära satelliterna – som går runt polerna såsom på Esrange – tar ner 14 gånger per dygn. Man kommer alltså åt datainformation snabbare.

Kirunamottagare kan användas militärt

Det handlar om väder och jordobservationer – och Kina uppger att landet använder datan för forskning och andra civila ändamål.

Men nu varnar alltså experter på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, för att satellitdata från Sverige, som skickas till Kina, också kan användas militärt.

– Det här är inte ett lämpligt samarbete och det på grund av två övergripande skäl. Dels är Kina en diktatur som vi inte delar värderingsgrund med och som agerar problematiskt internationellt och militärt, dels är det kinesiska rymdprogrammet i stor utsträckning militärt – och det är svårt att skilja mellan militär och civil verksamhet, säger John Rydqvist, försvarsexpert på FOI, till SVT:s Agenda.

Enligt FOI kan satellitdata som Sverige hjälper Kina med också användas för att till exempel observera kärnvapenmissiler, flottbaser eller annan känslig information.

– Jag tror absolut att vi är för naiva vad gäller Kinas intentioner och den systematiska inhämtningen av kunskap och teknik som Kina företar sig, både genom spionage och genom samarbeten och investeringar i Sverige, säger John Rydqvist.

”I princip helt militariserad”

Rymden har blivit en allt viktigare strategisk arena för både civilt och militärt bruk och enligt en ännu inte publicerad rapport från FOI så går det alltså i dag inte att skilja på vad Kina gör militärt och civilt i rymden.

– Rymdorganisationen i Kina är i dag i princip helt militariserad. Det som ser ut att vara den övergripande civila kinesiska rymdorganisationen, motsvarande vår rymdstyrelse, eller Nasa som är den amerikanska motsvarigheten, den är i själva verket i flera led underordnat departement och myndigheter som i slutändan är militärt styrda, säger John Rydqvist.

”Känner oss trygga”

Men Stefan Gustafsson, strategichef på det, av svenska staten ägda, Svenska Rymdbolaget SSC som tecknade avtalet med Kina, håller inte med om FOI-kritiken – även om han säger sig vara medveten om utmaningarna med att göra affärer med Kina.

Han menar att om Kina vill ha tag på känslig data är det lätt att få tag på andra bättre satellitbilder än de som plockas ner i Kiruna.

– Vi känner oss alldeles trygga i den affär som vi gör med Kina. Det är kinesiska myndigheter som håller i det där och vår kund är den civila myndigheten RADI, som kör de här satelliterna och det är dit vi levererar informationen, säger Stefan Gustafsson och fortsätter.

– Den här verksamheten är civilt inriktad mot mål som är av stor betydelse för Kina. De måste komma till rätta med sina miljöproblem, de måste komma till rätta med klimatåtgärderna och samhällsplanering.

Satelliter i alla länder

Stefan Gustafsson menar också att länder i hela världen i dag har satelliter som producerar jordobservationer.  

– Det här är en global kommersiell marknad och antalet satelliter som gör det här ökar väldigt mycket varje år. Det här har gjort att marknaden för bilder på jordytan, atmosfären och haven har blivit helt kommersiell. Om militären vill få tag på information om en plats på jordytan kan man få det från det kommersiella nätverket hur enkelt som helst.

Men säkerhetsexperten Namrata Goswani, som forskar om rymdförsvar i USA, menar att rymdbolagets satellitantenn har ett uppenbart militärt värde. Efter Kiruna ligger så nära polcirkeln kan kineserna få tillgång till sin satellitdata men är dubbelt så snabbt än tidigare.

– Det ökar deras förmåga inom spaning och övervakning. Så det har både ett civilt och militärt värde, säger Namrata Goswani.

Mer om exporten av satellitdata från Sverige till Kina i SVT:s Agenda, söndag kl 21.15 i SVT 2 och i SVT Play