För regeringen är våtmarker en viktig klimatåtgärd, man satsar fler hundra miljoner kronor varje år, men det finns inga mål i Sverige på hur mycket mark som ska återvätas. En utredning har föreslagit att 100 000 hektar skog och 10 000 hektar åker ska återvätas inom 20 år. Men hittills håller man inte ens halva det tempot och utsläppsminskningarna i dag är närmast försumbara.
Om förslaget blir verklighet kan forskare nu visa att det i bästa fall kan minska koldioxidutsläppen med omkring en miljon ton om året. Det motsvarar endast en tiondel av de totala utsläppen från utdikade marker och bara omkring ett par procent av de samlade utsläppen i Sverige. Det är dessutom om 20 år – om åtgärderna har blivit av och fått fullt genomslag.
Saknas andra verktyg
Torvforskaren Amelie Lindgren från Göteborgs universitet säger att utsläppen från dikade torvmarker måste stoppas. Men hon tycker samtidigt att det läggs för mycket vikt vid våtmarker.
– Jag tänker att den har fått en betydelse i brist på annat, säger Lindgren.
– Man har försvinnande få verktyg i sin verktygslåda i dag. Det en bra idé men det kommer inte att räcka på långa vägar att återväta Sveriges alla dikade torvmarker för att komma tillrätta med utsläppen av växthusgaser från Sverige.
SÅ MYCKET KAN ÅTERVÄTNING MINSKA UTSLÄPPEN
Under 1800- och 1900-talen dikades enorma arealer torvmarker för att få nya åkrar och bättre skogsmarker. Men när marken blev torrare började all torv som lagrats i myrar och mossar under årtusenden att brytas ner och avge koldioxid och lustgas.
För att nu få stopp på det kan man täppa igen dikena för att höja vattennivån igen, det är det som kallas återvätning.
Hittills har det satsats mest på återvätning i skogen, men vad forskarna här visar är att det är mycket bättre för klimatet att göra det på åkermark. Forskarna kan visa att om utredningens förslag genomförs kan utsläppen sänkas 1-1,2 miljoner ton CO2/år vid 2045.
Vid ett teoretiskt maxscenario kan utsläppen minskas med 4,5-5 miljoner ton CO2.
Källa: Göteborgs universitet
