Agneta Herlitz är professor i psykologi vid Karolinska institutet och arbetar med att sammanställa forskning från hela världen om mäns och kvinnors personligheter, yrkesval och intressen kopplat till det omgivande samhällets grad av jämställdhet.
– Om vi tittar på jämställdhet och relaterar det till ekonomi så ser vi att män och kvinnor blir mer olika i mer jämställda länder eller länder med goda levnadsförhållanden, säger Agneta Herlitz i SVT:s Från savannen till Tinder.
Jämställdhetsparadoxen
Den vetenskapliga tidskriften Science och International Journal of Psychology har båda publicerat studier som pekar i samma riktning. Fenomenet är välkänt och kallas för jämställdhetsparadoxen.
Förenklat kan man exemplifiera den så här: Trots att Sverige anses vara ett rikt och jämställt land är det relativt få tjejer som pluggar teknik och matematik på universitet, jämfört med mindre rika och jämställda länder. Detta trots att flickor presterar minst lika bra som pojkar i skolan.
Orsakerna till skillnaderna kan vara många, men det har ännu inte påvisats vad som beror på biologi och vad som beror på sociala faktorer.
“Sitter i hjärnan, inte könet”
I Sverige är omkring 99 procent av alla snickare män och cirka 90 procent av alla undersköterskor och barnskötare kvinnor. Specialistsjuksköterskan Anna Trengereid saknar fler män inom sitt yrke, men tror inte att biologiska egenskaper är avgörande.
– Det är inte ett jobb som passar alla. Det beror på vad du har för personliga egenskaper – och det sitter ju i hjärnan och inte i könet, säger hon.
Män gillar saker – kvinnor människor
Varför väljer vi så könsbundet när det gäller jobb? Kan det var så att man går på sina biologiska intressen?
– Ja, om man vill kalla dem biologiska eller inte, men beteendemässiga i alla fall. Ifall man ber vuxna eller barn att välja om de skulle vilja jobba som snickare eller förskolelärare så ser man väldigt tydliga könsskillnader. Pojkar och män tycker att det är intressantare med saker snarare än människor, medan kvinnor och flickor tycker att arbeten som är inriktade mot människor är mer intressanta, säger Agneta Herlitz.
Biologi en av förklaringarna
Markus Heilig, hjärnforskare vid Linköpings universitet, menar att biologi är en av förklaringarna:
– Det är klart att den bättre förmågan som tjejer på gruppnivå har att förstå komplexa sociala sammanhang kommer till stor användning inom vården, som både kräver ett samspel med patienter men också någon slags samverkan i ett vårdlag runt en människa. Så det är klart att det kan bidra.
Intervjuerna i artikeln och videon kommer från avsnitt fyra i serien Från savannen till Tinder, som publiceras om tre veckor. Avsnitt ett sänds onsdagen den 18 augusti i SVT1 klockan 21.30 och de två första avsnitten finns redan nu på SVT Play.