Förslaget innebär att processen att ändra sitt kön i folkbokföringen, det så kallade juridiska könet, separeras från den medicinska processen. 

– Det är en stor skillnad att byta juridiskt kön, där vi gör bedömningen att kunna sänka den åldersgränsen från 18 till 16 år. När vi däremot talar om det medicinska könet, som föregås av att man gör könskorrigerande behandlingar och medicinska ingrepp ligger åldersgränserna kvar, säger Lena Hallengren, socialminister (S) till Sveriges Radio. 

Den nuvarande, 50 år gamla, könstillhörighetslagen var när den infördes världens första i sitt slag, men en ny lag har diskuterats och efterfrågats av såväl HBTQI-organisationer som flera riksdagspartier.  

Beslut i höst

Riksdagen inväntar nu Lagrådet och väntas ta ställning till lagförslaget först efter höstens riksdagsval. 

Enligt det nya lagförslaget blir det också upp till hälso- och sjukvården att fatta beslut om en person ska få genomgå könsbekräftande kirurgi och ett tillstånd från Socialstyrelsen ska inte längre krävas. 

– Det här är en fråga där det är vården som gör bedömningen vilken vård eller möjligen behandling som är den allra bästa. Inte politiken, säger Lena Hallengren till Sveriges Radio.

Regeringen ville i ett tidigare förslag från slutet av förra året göra det möjligt för barn över tolv år att ansöka om ett nytt juridiskt kön i folkbokföringen.

Nytt personnummer

När en person ändrar sitt juridiska kön får den ett nytt personnummer där den näst sista siffran visar rätt juridiskt kön – alltså det kön man känner sig som. Det finns inget krav att man måste genomgå någon operation.

RFSL och RFSL Ungdom välkomnar det nya lagförslaget men är samtidigt kritiska till flera delar. Bland annat att det inte kommer bli den enskildes självidentifikation som styr utfallet.

”Transpersoner kommer fortsatt behöva gå till vården för att få tillstånd att ändra sitt juridiska kön, vilket är en stor besvikelse”, säger Trifa Shakely, förbundsordförande i RFSL i ett pressmeddelande.