Förslag om att tillåta gårdsförsäljning av alkohol väcker kritik

Uppdaterad
Publicerad

Mindre producenter ska inte behöva sälja vin, öl eller sprit till privatpersoner via Systembolaget alla gånger. Det föreslår en statlig utredning – den tredje i frågan.

Men förslaget får kritik från flera håll. En del menar att det inte är tillräckligt generöst, andra att alkoholmonopolet riskerar att urholkas om det blir lag.

En statlig utredning föreslår nu att gårdsförsäljning av vin och sprit ska tillåtas under vissa förutsättningar. Enligt regeringens särskilda utredare Elisabeth Nilsson går det att kombinera med det statliga monopolet – utan att EU-domstolen skulle se det som ett otillåtet handelshinder.

Om gårdsförsäljningen är begränsad och har ett fokus på turismnäringen snarare än själva försäljningen kan handelshindret troligen tillåtas, skriver Nilsson på DN Debatt.

Men det råder fortfarande delade meningar.

Johan Håkansson, expert i Gårdsförsäljningsutredningen och styrelseledamot i föreningen Sveriges oberoende småbryggerier, tror att Systembolaget stärks av förslaget. Han är samtidigt kritisk till förslaget som det ligger, då han tycker att volymerna är för små.

Kritiska – av helt olika skäl

Utredningen föreslår bland annat att försäljningen enbart får ske vid bryggerier, vingårdar, ciderier eller destillerier till kunder som fått kunskap om öl, vin eller sprit genom till exempel smakprovning eller rundturer. Vidare får besökarna inte köpa med sig hur mycket alkohol de vill, utan max 0,7 liter sprit, 3 liter vin eller 3 liter öl.

– Vin är oftast starkare än öl, så man måste få sälja mer öl, säger Håkansson.

Han är även kritisk till att bryggerier som producerar en viss mängd, omkring 500 000 liter öl per år, inte får ägna sig åt gårdsförsäljning enligt förslaget.

– Det är tillväxthämmande, skulle jag säga, för små företag som växer och inte får vara med längre när de plötsligt nått en viss gräns.

Magnus Jonsson, även han expert i Gårdsförsäljningsutredningen samt IOGT-NTO:s vikarierande drogpolitiska chef, är inte alls lika positiv till förslaget om gårdsförsäljning – och liknar det rent av vid en trojansk häst.

– Vi har sett det här som ett sätt för alkoholindustrin att, under en förteckning av de här idylliska vingårdarna eller små ölproducenterna, kunna öppna upp alkoholmarknaden, säger Jonsson.

”Inleder man gårdsförsäljning, så menar vi att man slagit in på en ny väg och det går inte att gå tillbaka från”, säger Magnus Jonsson på IOGT-NTO. Foto: Privat

Medan Johan Håkansson tror att förslaget kan genomföras utan att Systembolaget och folkhälsan riskeras anser Magnus Jonsson att de som är drivande är väl medvetna om att Sveriges alkoholmonopol kan komma att ifrågasättas på EU-nivå om gårdsförsäljning blir tillåtet.

– Då har inte Systembolaget den monopolställning som den haft tidigare och det finns en risk att man från EU:s sida säger att Sverige måste öppna upp för fler aktörer än bara Systembolaget och den här gårdsförsäljningsvarianten.

Sverige har en överenskommelse med EU sedan 1995 om att tillåta Systembolaget att ha monopol på detaljhandeln av öl, vin och sprit. Allt utom folköl.

Från arkivet: Alkoholmonopolet

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Från ransoner till gårdsförsäljning – se historiken över det svenska alkoholmonopolet. Foto: SVT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.