Åldern för när svenskar har rätt att börja ta ut sin allmänna pension höjs, från 61 till 62 års ålder. Samtidigt höjs åldersgränsen för hur länge man har rätt att ha kvar sin anställning, den så kallade LAS-åldern, från 67 till 68 års ålder.

– Vi har ett relativt hållbart pensionssystem i Sverige, men för att det ska kunna bestå måste vi kunna höja pensionsåldern i takt med att vi blir äldre, säger Maria Malmer Stenergard (M), ordförande för Socialförsäkringsutskottet till TT.

Frågor har väckts

LO har väckt frågor om andra trygghetssystem som arbetslöshetsförsäkring, sjukpenning, äldreförsörjningsstöd, efterlevandepension och bostadstillägg också kommer att ses över och ändras i takt med pensionsåldern.

Enligt Maria Malmer Stenergard ska även dessa system ändras.

– Alla de här systemen hänger ihop och därför är det viktigt att samtliga knyts till den här riktåldern, säger hon.

Garantipensionärer drabbas

Enligt Mats Granér, enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen, finns det en grupp som missgynnas av beslutet om höjd pensionsålder. Det rör sig om dem med lägst inkomst, ofta om kvinnor som jobbat mycket deltid och personer som arbetar med fysiskt krävande jobb.

– En grupp blir tydligt drabbad, de som enbart har garantipension. De tjänar inte på att jobba längre. Men det är en ganska liten grupp, säger han.

”Viktigt att få välja själv”

Margareta Sundström är pensionär och jobbade till hon var 72 år. Hon säger till SVT Nyheter att hon var glad över att själv kunna välja hur hon ville göra.

– Jag tycker att det var jättekul att jag fick jobba. Men det var för att mitt jobb var så kul. Och jag kunde bestämma själv, både när och hur mycket jag ville jobba. Men om man har ett jobb inom till exempel industri eller vården kan man känna sig helt utsliten, säger hon.