I slutet av januari överlämnades slutbetänkandet från den utredning om sänkt straffbarhetsålder som Tidöpartierna tillsatte 2023 till regeringen. Utredningen förslår inte en generell sänkning av straffbarhetsåldern, men vill se en sänkning till 14 år vid särskilt grov brottslighet.

Denna utredning är nu ute på remiss, och myndigheter samt andra intressenter har möjlighet att lämna synpunkter. Redan nu har förslaget mötts av mycket kritik, bland annat från Hugo Lagercrantz, professor emeritus i barnmedicin vid Karolinska Institutet.

Han menar att man måste ta hänsyn till hjärnans utveckling:

– Från ett hjärnforskningsperspektiv anser jag att det är helt fel att sänka straffåldern och fängsla barn, säger Hugo Lagercrantz, professor emeritus i barnmedicin vid Karolinska Institutet.

Många barnrättsorganisationer och myndigheter som BRIS, Rädda Barnen och Barnombudsmannen är kritiska till en sänkt straffålder.

– Skulle vi sänka straffmyndighetsåldern i Sverige så är det en exceptionell förflyttning av synen på barn i det straffrättsliga systemet, säger Anna Dorrian, barnrättsjurist på BRIS.

Även Institutet för mänskliga rättigheter lyfter att sänkt straffålder går emot FN:s barnrättskommittés tydliga rekommendationer.

– Det finns inget sätt för regeringen att sänka straffmyndighetsåldern utan att gå emot FN:s barnrättskommittés tydliga rekommendationer till Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter.

Justitieministern: ”Vi måste pröva allt”
– Det finns brottsoffer som måste få upprättelse och vi har ett samhälle som måste skyddas mot farliga personer. Därför är jag också beredd att pröva straffmyndighetsåldern, säger Gunnar Strömmer (M), justitieministern.

Han förstår kritiken men menar att det preventiva och det repressiva måste gå hand i hand och att det görs mycket förebyggande insatser också. Men i slutändan måste barnen straffas för brotten de utför.

– Den som begår allvarliga brott ska straffas.