För att motverka ungdomsbrottsligheten i Sverige pågår en utredning om skärpta regler för unga lagöverträdare, som ska vara klar i januari nästa år. I den ingår bland annat förslag om att sänka straffmyndighetsåldern, som ska redovisas efter årsskiftet.

– Min utgångspunkt är att straffen i framtiden på ett helt annat sätt än idag måste återspegla brottens allvar. Vi förbereder nu en rätt stor reform, säger Gunnar Strömmer (M) justitieminister.

Tidigare i veckan presenteras även förslag om tidiga insatser till barn och unga. Socialnämnder ska kunna bryta en negativ utveckling tidigt, även om samtycke från vårdnadshavaren saknas.

Utöver det ska ungdomsfängelser stå färdiga till sommaren 2026.

Ökning av barn som misstänks i mordutredningar

Hittills i år har 128 barn i åldrarna 15 till 17 år åtalats för att vara inblandade i 190 mordplaner. Det kan inkludera allt ifrån faktiska mord men även medhjälp till mord, stämpling till mord eller försök till mord.

För de under 15 år och som inte är straffmyndiga misstänks 94 barn för 136 olika mordplaner. En tredubbling jämfört med förra året.

– Det är väldigt viktigt att bryta rekryteringen av barn och unga in i den grova brottsligheten. Dagens system gör inte det jobbet, säger Gunnar Strömmer.

Kriminologen: ”Inte en särskilt effektiv åtgärd”

Kriminologen David Sausdal menar att man kan titta på ungdomsbrottsligheten på två sätt. Den moraliska aspekten, om man tycker det är rimligt att ett barn som mördat ska dömas till ungdomsvård eller fängelse, men också ur ett brottsförebyggande perspektiv.

– Om frågan är att man vill minska på brottsligheten bland unga människor är straff och mer straff inte en särskilt effektiv åtgärd, säger han.

Hör honom förklara varför i videon ovan.

– Jag tror faktiskt att fängelsepåföljd kan ha ett brottsförebyggande syfte i vissa fall. Men med det sagt är det inte svaret på hur vi stoppar att dagens åtta, nio, tioåringar att dras in i allvarlig brottslighet, säger Gunnar Strömmer.