”Hela Sverige ska leva” har varit en slogan i decennier, men i praktiken har klyftorna mellan stad och landsbygd bara fortsatt att växa. Det gäller kommunikationer, kommunal service, utbildningsmöjligheter, handel och inte minst utsikterna att skaffa ett jobb och försörja sig.

Samlat grepp

Sedan sommaren 2015 har en parlamentarisk kommitté, där samtliga riksdagspartier suttit med, haft regeringens uppdrag att rita upp hur en framtida sammanhållen politik för att vitalisera Sveriges glesbygd ska se ut. I dag presenterade utredningen sitt slutbetänkande för landsbygdminister Sven-Erik Bucht (S).

– Landsbygden har varit försakad under lång tid av olika regeringar med olika färg och insatserna har varit splittrade. Det som verkligen saknats har varit en sammanhållen politik för hela landet, och det är grunden till det vi ser i dag, säger Sven-Erik  Bucht .

Oroande splittring

Enligt landsbygdsministern har de ökade klyftorna lett till en splittring av samhället, och det faktum att många upplever att staten dragit sig undan från glesbygden har inte gjort saken bättre. En fråga där regeringen kan göra skillnad och spela en aktiv roll är besluten om var någonstans i landet de statliga jobben ska finnas i framtiden.

Ett av de mer radikala förslagen är att flytta 10.000 statliga jobb i Stockholmsområdet till regioner i behov av arbetstillfällen. Eller ”rekommenderar” en flytt, som kommittén uttrycker det.

– När det kommer en rekommendation från samtliga partier i Sveriges riksdag är det ett starkt ord, säger kommitténs ordförande Johan Persson (S).

”Sex av 10 huvudkontor för statliga myndigheter ligger i Stockholm. Regeringen har än så länge gjort för lite när man flyttat en myndighet till Kalmar respektive Karlstad och startat jämställdhetsmyndigheten i Göteborg” , skriver Vänsterpartiets kommittémedlem Håkan Svenneling på SVT Opinion under rubriken ”Nu får det vara slut på fina ord, Sven-Erik Bucht”.

Avskrivna studielån i vissa kommuner

Utöver generella åtgärder föreslår kommittén även riktade näringslivspaket till 23 kommuner. Exempelvis vill man avsätta 500 miljoner kronor till sänkta arbetsgivaravgifter eller avskrivna studielån för den som väljer att bosätta sig där. Flertalet av dessa ”kommuner med störst utmaningar” (se faktaruta) ligger i Norrbotten, Västerbotten och Jämtlands län.

Andra förslag är att bedöma konsekvenserna för landsbygden av förändrade skatter på transportområdet, avbryta nedläggningen av arbetsförmedlingens lokala kontor tills konsekvenserna har utvärderats, samt att nya myndigheter i första hand ska placeras utanför storstäderna.

Poliser på plats

Flera av förslagen siktar in sig på att förbättra samhällsservicen på landsbygden. Bland annat vill man i lag reglera bankernas ansvar för kontanthantering och säkerställa polisens lokala närvaro. Det ska också ställas krav på hur snabbt polisen ska vara på plats vid allvarliga brott.

Ett annat förslag är att se över reseavdraget, med utgångspunkten att det ska vara avståndsbaserat.

– Glesbygd i Skåne ser inte likadan ut som den i Västerbotten, och det är viktigt att ta hänsyn till, säger kommitténs ordförande Johan Persson (S)

Politisk samsyn

Kommittén är ”i stort sett” överens, vilket borgar för att förslagen också kommer att kunna förverkligas, säger Bucht, som lyfter fram att det nu finns möjlighet till en sammanhållen landsbygdspolitik, inte spridda skurar som tidigare.

– Jag tycker det är viktigt att det finns en politisk enighet i den här frågan, säger Centerpartiets ledamot i kommittén Christina Yngwe.

– Ett område som vi pekar på är hur viktiga de små och medelstora företagen är för att landsbygden ska kunna leva. Nu är det vårt ansvar i de politiska partierna att ta utvecklingen vidare, inte minst regeringens.

Omfattande remissrunda

Nu ska de cirka 75 förslagen ut på remiss till ett stort antal myndigheter och andra berörda. Först om om drygt ett år kommer en proposition från regeringen. Men Sven-Erik Bucht (S) tror att vissa förslag kan läggas fram tidigare än så.