I år kan resultaten på högskoleprovets två huvuddelar, den språkliga och den matematiska-logiska delen, bli möjliga att viktas för första gången. Först ut att delta i försöket, som sträcker sig fram till 2023, är de som väljer att söka till civilingenjörsutbildningar på några av Sveriges lärosäten.
Någon förändring för hur provet genomförs blir det inte, men vid ansökan kommer universiteten att kunna välja vilken del de vill ska väga tyngre vid olika utbildningar. För berörda civilingenjörsutbildningar kommer den matematiska-logiska delen att väga tyngre än den språkliga.
Hoppas leda till färre avhopp
Förhoppningen är att kunskapstestet som urvalsmetod ska bli bättre anpassat för de utbildningar man söker till, eftersom det har debatterats om att vissa grupper missgynnas i provets nuvarande form.
– Man hoppas bland annat att fler som läser klart sin utbildning på utsatt tid ska öka med hjälp av viktningen, säger Andreas Sandberg, enhetschef för antagningsstudier vid Universitets- och högskolerådet, UHR.
Pågående diskussion
Sedan det ämnesövergripande högskoleprovet med svarsalternativ infördes 1977 har det pågått en diskussion om hur tillförlitligt provet är som kunskapsmätare till högskole- och universitetsstudier.
Jörgen Tholin, som ledde den senaste statliga utredningen, menar att dagens högskoleprov är ett rätt trubbigt mätinstrument för att avgöra hur väl man klarar sina kommande studier.
– Man har i omgångar tittat på hur de gick för de som hade ett högt provresultat. Det går inte att säga att de nödvändigtvis klarar studierna bättre eller sämre än de med lägre resultat, säger Jörgen Tholin, docent i pedagogik och forskare vid Göteborgs universitet.
”Hopplöst att mäta motivation”
Han anser att den tredjedel i urvalet till högskoleutbildningar som måste tas in via högskoleprovet bör halveras. Det skulle öka konkurrensen och rätta till snedfördelningen i kunskapsnivå som vissa utbildningar med lågt söktryck kritiserats för, enligt Tholin. Något som utredningen föreslog men som regeringen inte valde att gå vidare med.
Men en sak som är avgörande för att klara sina studier som högskoleprovet inte visar är viljan att studera menar Tholin.
– De som är oerhört motiverade för sin utbildning har goda chanser att faktiskt klara den. Men motivation är en helt hopplös parameter att mäta. Det går liksom inte att fråga en person och få ett trovärdigt svar.
Test av viktat högskoleprov
- Regeringen har gett Universitets- och högskolerådet, UHR, i uppgift att testa att införa viktning av resultatet på högskoleprovets två huvuddelar, den kvantitativa och den verbala. Hittills har alla delar räknats till ett samlat resultat.
- Vid höstens antagning till högskolestudier är det endast sökande till civilingenjörsutbildningar som kan få sina resultat från vårens provtillfälle viktade. De som deltar är Chalmers tekniska högskola, Lunds universitet, Luleå universitet, Karlstad universitet, Uppsala universitet och Umeå universitet, men fler högskolor väntas ansluta vid kommande provtillfällen.
- Rent praktiskt får lärosätena möjligheten att välja vilket resultat i provets delar (kvantitativa och verbala) som ska väga tyngs: 75 procent respektive 25 procent.
- Testförsöket att vikta provresultatet kommer inte att innebära några förändringar för hur provet genomförs.
- År 2023 ska UHR lämna över en utvärdering till regeringen.
Källa: UHR.
Lite om högskoleprovet
- 1977 infördes den första varianten av högskoleprovet där kunskaper i bland annat läsförståelse, matematik och ordkunskap testades.
- Resultatet i provet används som ett sätt att rangordna sökande till högskole- och universitetsprogram där maxpoängen är 2,0.
- En tanke bakom provet var att det ska ge personer en andra chans att antas till högre utbildningar under förutsättningen att man är behörig.
- Provet genomförs två gånger per år, ett på hösten och ett på våren.
- Intresset för att skriva högskoleprovet har i viss mån varierat senaste 20 åren och skiftat mellan 60 000 och över 100 000 provdeltagare årligen.
- 2018 skrev 100 878 provet, där 52 166 var kvinnor och 48 712 var män.