Mycket har förändrats i försvarsdebatten de senaste åren. Från att ha varit en politisk icke-fråga under några år i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet ser det nu ut som att försvarsfrågan växer i betydelse. Det finns flera förklaringar till det. Medierna rapporterar om bristande försvarsförmåga i ett krympande försvar samtidigt som ryska attackplan övar anfall mot Sverige. Ryssland utvecklas i en mer auktoritär riktning och spänner musklerna mot sina grannar.
Finska försvarsexperter och särkerhetspolitiska forskare i Sverige varnar också för att det svenska försvaret krympts alltför mycket de senaste åren och att det måste rustas upp för att kunna klara sina uppgifter. Socialdemokraterna instämmer i kritiken och anklagar regeringen för att missköta försvarsfrågan. Några besked om att anslå mer pengar till försvaret har emellertid inte utlovats av S-ledaren Stefan Löfven.
Militärt hot osannolikt
Fredrik Reinfeldt å andra sidan håller fast vid att den ökning av försvarsanslaget som utlovades i höstens budget är tillräcklig. I sitt tal på Folk och Försvars konferens i Sälen slår han också fast att hotet mot Sverige inte är en militär invasion utan snarare terrorism och cyberattacker. Något stort invasionsförsvar behövs alltså inte, enligt statsministern.
Allt detta sammantaget skapar möjligheter för försvarsfrågan att tränga sig in i valdebatten. Den lär inte avgöra valet, men Moderaterna löper risk att förlora väljare till både Folkpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.
Minskat förtroende för försvarspolitiken
Uppenbart delar inte svenska folket statsministerns bild att det svenska försvaret blivit bättre. När Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, i dag presenterade sin stora undersökning om svenskarna förtroende för försvarspolitiken visade den att förtroendet sjunkit rejält de senaste åren. Över hälften av svenskarna har i dag lågt förtroende för den svenska försvarspolitiken. Undersökningen visar också att väljarnas oro ökar för utvecklingen i Ryssland.
Det här gör att Fredrik Reinfeldt har ett pedagogiskt problem när han försöker tona ner det ryska hotet och när han slår fast att det svenska försvaret blivit bättre, och inte sämre, som väljarna tror.
Inte aktuellt med Natomedlemskap
MSB:s undersökning visar också att stödet för ett svenskt Nato-medlemskap ökar. Här är emellertid statsministerns besked glasklart. Något Natomedlemskap är inte aktuellt. Huvudskälet är att det inte finns stöd för detta i Sveriges riksdag. Däremot vill regeringen ha utökat samarbete med både Nato och de nordiska grannländerna. Finland är här det mest realistiska alternativet. Både Norge och Danmark är medlemmar i Nato och prioriterar det samarbetet. De försök till samarbete med Norge om försvarsmateriel, som inletts på senare tid har dessutom havererat, vilket bekräftar bilden att regeringen i Oslo inte prioriterar att utveckla samarbetet med Sverige.
Finland däremot, som ju heller inte är Natomedlem, är sannolikt mer intresserat av att bygga ut samarbetet med Sverige. Finlands president Niinistö öppnade för detta när han talade på Folk och försvar och både han och den svenske statsministern talade om möjligheten att dela på förmågor för att få bättre effekt av försvarsinvesteringarna.