Högre taknock och bättre brandskydd är två av konsekvenserna om friggeboden tillåts växa från dagens 15 till 20 kvadratmeter, konstaterar Boverket i en rapport som publiceras i dag.
En 20 kvadratmeter stor friggebod som uppförs närmre tomtgränsen än 4,5 meter kommer, förutom grannens medgivande, även behöva anmälas till byggnadsnämnden för att de ska kunna bedöma säkerheten för brandspridning. Det skriver Boverket i den nya rapporten.
Permanent bostad på tomten
Myndigheten, som fått i uppdrag av regeringen att se över konsekvenserna av en storleksökning, har också utrett förutsättningarna för att bygglovsbefria en större typ av friggebod på 25 kvadratmeter. Denna stuga ska, till skillnad från den mindre stugan som ses som en komplementbyggnad, kunna användas som permanent bostad vilket skulle kunna öppna för andrahandsuthyrning.
Myndigheten anser att bygglovsplikten för byggnader på 25 kvadratmeter kan slopas till förmån för en anmälningsplikt, som inte kräver tekniskt samråd och kontrollansvarig, men som innebär en kontroll av hur byggnaden påverkar hälsa och säkerhet för den som bor i stugan.
Minskad samhällskontroll
Men om man bygglovsbefriar bostadsbyggnader så kan stugorna hamna lite var som. Det finns därför en risk för att karaktären på ett område förändras och att det blir ett högre tryck på infrastruktur som vatten, avlopp och vägar, skriver Boverket i rapporten.
Bostadsminister Stefan Attefall (KD) säger till SVT att regeringen kommer förorda båda förslagen och hoppas att lagen ska kunna träda i kraft redan 1 juli 2014.
Konsekvenser av växande friggebodar
Positiva:
Minskad kostnad för byggherrar då bygglovet ersätts med förenklad anmälningsplikt för byggnader på upp till 25 m2
Minskad tidsåtgång för byggherrar då bygglovet ersätts med förenklad anmälningsplikt för byggnader på upp till 25 m2
Möjlighet att totalt uppföra 40 m2 komplementbyggnader utan bygglov då nuvarande regler om bygglovs- och anmälningsbefriade friggebodar kvarstår
Större efterfrågan på monterbara komplementbyggnader på upp till 25 m2 innebär större marknad för tillverkare och försäljare
Minskad handläggningstid för byggnadsnämnderna då färre bygglov behöver handläggas
Färre överklaganden då bygglovsplikten tas bort
Möjlighet till ökat byggande av bostäder
Negativa:
Grannar kommer att påverkas av betydande olägenheter när större och högre byggnader kan byggas utan bygglovÖkad regelförvirring eftersom regelverket har olika kravnivå beroende på om byggnaden ska användas som bostad eller ej
Ökad regelförvirring eftersom regelverket kommer att omfatta två olika slags bygglovbefriade små byggnader med delvis olika regler
Minskad samhällskontroll innebär ökat behov av kunskap hos byggherren om regelverket
Minskad samhällskontroll innebär större risk för byggherren att behöva riva bostaden efter en tid om det visar sig att kraven inte uppfylls
Fler anmälningar till byggnadsnämnder pga. den förenklade anmälningsplikten
Fler grannkonflikter kan ge ökad arbetsbörda för kommunen pga. fler tillsynsärenden
Bostadsbyggnader kan uppföras oberoende av de planmässiga överväganden om förutsättningar för bostäder som kommunen gjort i detaljplaneprocessen
Avsevärd risk att ett områdes karaktär förändras
Risk för att kulturhistoriskt värdefulla miljöer skadas
Ökad belastning på infrastruktur som VA-försörjning, vägar, kommunikationer, etc.
Här hittar du nuvarande regler för friggebodar.
Källa: Boverket