Fortsatt krig i Ukraina och höjt terrorhot mot Sverige gav en kraftigt ökad efterfrågan på signalspaning från Försvarets radioanstalt (FRA) i fjol.
Det handlar bland annat om säkerhetsläget runt Östersjön kopplat till kriget, det ökade terrorhotet, fortsatta påverkans- och desinformationskampanjer och cyberattacker mot svenska intressen.
– Det har varit ett osedvanligt intensivt år, framkallat av att vi har haft allvarligare hot än tidigare, säger Björn Lyrvall.
Stöd till Säpo och Noa
Det tydliggörs av att samtliga uppdragsgivare för FRA:s signalunderrättelseverksamhet: regeringen, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och polisens nationella operativa avdelning (Noa), har begärt in mer rapportering och stöd än tidigare.
Även efterfrågan kring myndighetens andra uppdrag – arbetet med att stärka cybersäkerheten i landet – har stigit.
FRA har bland annat rapporterat om truppförflyttningar och flyginsatser till Försvarsmakten, och till Säkerhetspolisen lämnat stöd som bidragit till att ”undanröja allvarliga hot” i flera fall, enligt Lyrvall.
Växande myndighet
Antalet anställda vid FRA har ökat med 25 procent på några år och i dag jobbar omkring 1 000 personer vid myndigheten, som ska fortsätta att växa. Det föreslagna budgetanslaget går från 1,9 miljarder 2023 till 3 miljarder 2026.
Lyrvall säger att myndigheten har stränga rutiner för att säkerställa att ”fel” personer inte anställs i takt med det ökade underrättelsehotet.
– Vi har procedurer för det och hur man ska kunna komma ifråga för anställning på den här myndigheten som är noggranna och rigorösa, och vi har förstärkt för att kunna ta emot mer personal.