Den senaste nationella kartläggningen av skolfrånvaron kom från Skolverket 2021. Den visade att 25-35 procent av niondeklassarna hade minst 15 procent frånvaro och 2-3 procent hade 50 procent frånvaro eller mer. Men flera som SVT pratat med vittnar om att frånvaron ökat sen dess.
– Min bild är att problemet är väldigt stort och att frånvaron på vissa platser skenat efter pandemin, säger Malin Gren Landell, psykolog och forskare.
Saknas nationell statistik
Men hur många elever som faktiskt är borta från skolan idag är det ingen som vet. 2016 presenterade Malin Gren Landell en statlig utredning om skolfrånvaro.
Hon föreslog redan då införandet av nationell frånvarostatistik, men det finns fortfarande inte. I höstas tillsatte regeringen en utredning som ska titta på hur ett nationellt frånvaroregister kan utformas.
– Huvudmän behöver underlag på hur frånvaron ser ut så att man kommer åt de bakomliggande orsakerna och kan sätta in rätt insatser. Jag hoppas vi får nationell statistik och att den används på ett sätt så vi kan bli mer preventiva och förebygga frånvaro, säger Malin Gren Landell.
”Koppling till att inte nå gymnasiebehörighet”
De senaste åren har cirka 15 procent gått ut nian utan gymnasiebehörighet. 2023 motsvarade det drygt 17 900 elever.
– Vi pratar väldigt mycket om att nå gymnasiebehörighet och vikten av fullföljda studier men inte så mycket om skolfrånvaron som har en stark koppling till det, säger Malin Gren Landell.
Sen 2020 arbetar Sandviken i ett särskilt projekt för att öka närvaron på skolorna. Bland annat har man fyra närvarokoordinatorer.
– Skolfrånvaro är som ett symtom på hur samhället mår och utöver att man riskerar att inte nå målen riskerar man att hamna i ett utanförskap, säger Sofia Björkqvist, projektledare för ökad skolnärvaro i Sandviken.
