Skolminister Lotta Edholm (L) säger att skolfrånvaron är ett stort och växande problem i landet.
– Men det finns ingen vettig statistik idag.
Den senaste kartläggningen är från 2021 och visade bland annat att cirka 25 procent av niondeklassarna hade 15 procents frånvaro eller mer.
Förslag om nationellt frånvaroregister
Frågan om ett nationellt register har lyfts tidigare. 2021 hade Skolverket regeringens uppdrag att se om det går att införa.
– Det skulle kunna finnas fördelar men då krävs en del regeländringar och teknikutveckling först, säger Anna Medin, jurist på Skolverket.
Vad räknas som stor frånvaro?
I dag saknas en reglering och samsyn av vad som räknas som problematisk frånvaro. Det är inte definierat i skollagen.
– Man använder lite olika begrepp ute på skolorna, säger Anna Medin.
Barns rätt till utbildning
Skolpliktsbevakningen är kommunernas ansvar medan rektorn har ansvar för att elevers behov av stödinsatser utreds.
Både i regeringen och på Skolverket vill man betona att det är viktigt att fokusera på barnets rättigheter och varför vi har skolplikt.
– Skolplikten har vi ju för att värna barnets rätt till utbildning. Det är också reglerat i barnkonventionen.
Hör skolministern om föräldraansvar och skolans ansvar för närvaron i videon.
VAD INNEBÄR SKOLPLIKT?
Barn som är eller ska vara folkbokförda i Sverige har skolplikt.
Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då ett barn fyller sex år.
Skolplikt innebär att barn måste gå i skolan och delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen.
Frånvaro kräver giltiga skäl
För att inte behöva gå till skolan ska barnet ha ett giltigt skäl att vara frånvarande, till exempel sjukdom eller beviljad ledighet.
Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång får hemkommunen under vissa förutsättningar förelägga elevens vårdnadshavare att se till att eleven kommer till skolan.