Fredrika umgicks i samma kretsar som den så kallade Nytorgsmannen. En kväll hade de efterfest hemma hos henne. Hon gick och la sig tidigare än de andra och vaknade en stund senare av att han förgrep sig på henne.
Hon berättade för vännerna på festen om vad som hade hänt, men de trodde inte på henne.
– Jag skäms jättemycket över att jag inte tog Fredrikas parti den kvällen, säger Fredrikas kompis Måns.
Då började hon själv att ifrågasätta händelsen. Hon bad vid ett tillfälle Nytorgsmannen om ursäkt för anklagelserna.
16 månader senare hörde polisen talas om Fredrika i sin utredning av Nytorgsmannen, och kontaktade henne. Då anmälde hon, vilket ledde till fällande dom. Nu berättar hon för första gången öppet om vad hon har varit med om.
Flera av Nytorgsmannens offer bad om ursäkt
Polisens utredning visar att fler av Nytorgsmannens offer har försökt släta över övergreppen.
– När det hände fick han det att låta som att det var mitt fel att det hände. Jag gav honom en kram och sa att allt var okej, berättar “Michelle” i Dokument inifrån. I hennes fall dömdes mannen för oaktsam våldtäkt.
I utredningen finns också en sms-konversation mellan Nytorgsmannen och ett annat offer. Även i det fallet dömdes mannen för oaktsam våldtäkt.
Psykologen: Vanligt att offer tar på sig skulden
Enligt Sara Landström, professor i psykologi, är det varken konstigt eller ovanligt att offer ber sina förövare om ursäkt efter övergrepp. Det är en typ av försvarsmekanism för att hantera det som hänt.
– Känslor av skam och skuld i samband med sexualbrott är väldigt vanligt. Kvinnor är fostrade i olika beteenden för att undvika att utsättas för övergrepp, exempelvis att inte gå ensam när det är mörkt eller att inte ha på sig vissa kläder. När en kvinna sedan ändå utsätts så är det inte konstigt att hon tänker att det var hennes eget fel och funderar över vad hon kunde ha gjort annorlunda, säger hon.
Sara Landström understryker också vikten av ett bra bemötande gentemot offer från olika instanser i samhället. Att såväl familj, vänner, läkare och polisen i den mån de kan inte ska ifrågasätta vad som hänt den utsatta. De ska istället försöka lyssna, hjälpa och stötta. Annars riskerar de att förstärka skuldkänslorna och försvåra möjligheterna för bearbetning och läkning.
Se det första avsnittet av Dokument inifrån: Nytorgsmannen på SVT Play eller i SVT1 tisdag 18 oktober klockan 21:00.
Behöver du hjälp? Hit kan du vända dig
Om du har utsatts för ett sexualbrott, eller som vuxen misstänker att ett barn har utsatts, ring polisen på 114 14 eller 112 om det är akut.
Det finns flera instanser som erbjuder hjälp till utsatta personer. Här nedan följer ett urval:
Kvinnofridslinjen
Kvinnofridslinjen ger stöd till dig som är utsatt eller har utsatts för våld och hot. Numret är 020-50 50 50.
Kvinnojourer
Unizon samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Läs mer på deras hemsida här.
Roks är Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. På deras hemsida finner du kontakt med din närmsta lokala jour.
Storasyster
Storasyster erbjuder stöd till dig som blivit utsatt för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp. Man kan även få stöd som anhörig. Hit kan du som är 13 år och uppåt vända dig, oavsett könsidentitet. Läs mer och sök stöd på storasyster.org.
Brottsofferjouren
Personer kan få stöd för utsatthet av misshandel, olaga hot, sexualbrott, grov kvinnofridskränkning, rån eller stöld. Jourerna finns lokalt. Om det behövs kan även brottsoffer få hjälpinstanser i linje med psykologisk hjälp, skyddat boende eller ekonomiskt understöd.
Ring 0200-21 20 19 eller gå in på deras hemsida för att se närmsta kontakt.
Rikskriscentrum
Rikskriscentrums medlemsorganisationer är professionella verksamheter som arbetar med våld i nära relationer, män i kris och mäns våld mot kvinnor. Läs mer och hitta lokala mottagningar på deras hemsida.