Valfriheten skulle bli större. Det var en grundtanke när landstingen i Stockholm och Skåne införde fritt val av hörapparater.
Vid sidan av landstingets upphandlade sortiment kan patienterna använda en hörselcheck för att bekosta apparater från det privata sortimentet.
Det är mer ekonomiskt gynnsamt för mottagningarna och statistiken från 2016 visar att 85 procent av alla hörapparater som köptes i Stockholms läns landsting var från det privata sortimentet.
Val av apparat styr patientens mottagning
Ofta styrs valet av apparat också av vilken mottagning patienten går till. I Stockholm och Skåne äger nämligen två koncerner med egna hörapparatsmärken 90 procent av hörselmottagningarna, vilket gör att mottagningarna i mycket hög grad rekommenderar de egna märkena.
Det här systemet har i flera år kritiserats av HRF, Hörselskadades riksförbund.
– Systemet är konstruerat på ett sådant sätt så att ekonomiska intressen från ägarna styr mer än patientens behov och då blir det alltid fel i slutändan, för det är inte vad vården bygger på, säger Mattias Lundekvam, förbundsordförande vid HRF.
LÄS MER: Efter kritiken: Nu får Lennart, 81, pengarna tillbaka
Tung kritik i rapport till regeringen
Sedan tidigare har både Socialstyrelsen och Statens medicinsk-etiska råd instämt i delar av kritiken och i dag kommer ytterligare tung kritik då Hjälpmedelsutredningen lämnas till regeringen. SVT Nyheter har tagit del av utredningens slutsatser när det gäller det fria valet av hjälpmedel och kritiken är hård.
Utredningen ser inga tydliga fördelar med modellen för enskilda, i stället finns tecken på att personer påverkas att betala mer än de behöver. Det verkar också vara så att patienter inte alltid får saklig och oberoende information kring hörapparaterna. Det skulle också bli mycket kostsamt om systemet utvidgades.
– Det kanske mest intressanta för vår del är att man pekar på att det faktiskt inte går att fixa till det här systemet utan att man måste tänka om helt och hållet om man ska åstadkomma valfrihet och delaktighet, som var tanken med den här reformen, säger Mattias Lundekvam vid Hörselskadades riksförbund.
Fick betala cirka 16.000 kronor
En av de patienter som drabbats ekonomiskt är 81-årige Lennart Assarsson i Huddinge. Han fick i vintras betala cirka 16.000 kronor ur egen ficka för en ny hörapparat.
– Landstingets var dåliga, sa audionomen. Men grannarna och andra som har de där hör alldeles utmärkt, säger Lennart Assarsson.
Att han kunde kommit undan med 600 kronor om han valt en ur landstingets upphandlade sortiment fick han inte veta av audionomen som provade ut den. Inte heller att mottagningen han besökte tillhör samma koncern som hörapparatstillverkaren.
– Det är känslan av att bli så förödmjukad genom en lögn, det var förnedrande på något sätt, säger Lennart Assarsson.
LÄS MER: Hörapparatsindustrin styr hörselvården i Stockholm och Skåne
När Lennart Assarsson var i kontakt med audionomen efteråt ska han ha sagt att landstingets sortiment inte var bra. Vårdföretaget som Lennart Assarsson var patient hos säger i en kommentar till SVT Nyheter att audionomer alltid ska redovisa vilka alternativ som finns till en patient. Företaget ska nu granska journalerna för att se vilken information han fick.
Åsa Regnér ska bedöma utredning
Utredningen lämnas i dag till ministern Åsa Regnér, som ansvarar för funktionshinderfrågor i regeringen. På Hörselskadades riksförbund är man också nyfiken på hur landstingspolitikerna i Stockholm och Skåne tar emot rapporten.
Vid tidigare kritik har de styrande politikerna där försvarat systemet.
– Hjälpmedelsutredningen penetrerar frågan på ett väldigt bra sätt och jag tror att det är svårt att vifta bort kritiken, säger Mattias Lundekvam, förbundsordförande vid HRF.