De globala matpriserna steg med 34 procent i årstakt i mars, det visar siffror från FN. Jämfört med februari steg priserna i mars med 12,6 procent och det är de högsta nivåerna sedan FN inledde mätningarna 1990.
Och priserna väntas öka ännu mer då det råder kris för många svenska lantbrukare, framför allt för gris- och fjärderfä-producenter. Det har gått så långt att en äggproducent utanför Örebro skulle tjäna mer på att betala fakturan på en miljon men inte ta emot sina nya värphöns.
– Vi får ganska många sådana exempel nu där man gör budget för det här året och ser att om jag fortsätter att producera så som jag gjort tidigare så kommer jag att göra en förlust på två till fem miljoner kronor, säger LRF:s förbundsordförande Palle Borgström.
Dramatiska kostnadshöjningar
Det som behövs enligt LRF och Jordbruksverket är en prisökning ute i detaljhandeln där en större del går till producenterna. Något som både Axfoodkoncernen, Coop och ICA öppnade upp för i Ekonomiekot. Normalt sett brukar det ta tre till sex månader innan man accepterar att betala ett högre utpris till producenterna. Nu är handeln villig att frångå aviseringstiden och snabbt släppa igenom prisökningarna.
– Det är väldigt välkommet att handeln nu säger att man genomför överenskomna prisförändringar mycket snabbare. Det är en förutsättning för att vi ska kunna behålla så stor andel som möjligt av den svenska produktionen, säger Borgström.
”Kan få dramatiska konsekvenser”
Enligt LRF är är det viktigt med både prishöjningar i handeln men också stöd från staten.
– Det tar tid att få ut prishöjningar till konsument och vi kanske inte kan få allt den vägen och då behöver vi ett politiskt stödpaket som hjälper oss igenom den här tuffa perioden.
Det åtgärder som görs nu kommer inte påverka maten vi äter den här våren och sommaren men det kommer att påverka det som ska konsumeras nästa år.
– När foderkostnaderna är så höga att man helt enkelt inte har råd att sätta in en ny omgång djur så märks inte effekten här och nu men den kommer märkas om ett år. Det här får på lång sikt ganska dramatiska konsekvenser på den svenska livsmedelsförsörjningen, säger Palle Borgström.
Insatsvaror som ökat mest i kostnad senaste året
- Kvävegödseln har ökat med 300 procent.
- Elen med 200 procent.
- Spannmåls- och foderspannmålen med 100 procent.
- Sojan med 100 procent på drygt ett år.
(Siffror från Lantbrukarnas riksförbund)