De skriver på DN Debatt att ”kritiska tankar inte kom fram i tillräcklig omfattning”.
På fredagen lämnar kommissionen sin rapport om Quickdomarna till regeringen.
Kommissionen har inte hittat några avgörande systemfel, men menar att psykiatrin och rättsväsendet delvis måste ses över.
Rapport lämnas i dag
– Vi hoppas förstås att man ska se de här strukturella bristerna i Thomas Quick-ärendet och föreslå rejäla förbättringar, säger Sten-Ove Bergwall.
Han är bror till Sture Bergwall, som kallade sig Thomas Quick när han dömdes som seriemördare. När brodern friats från de åtta morden tillsatte dåvarande justitieminister Beatrice Ask (M) en kommission för att reda ut om det fanns systemfel i rättsväsendet eller vården som kunde förklara vad som hänt.
Föräldrar på plats
Klockan halv ett på fredagen lämnar kommissionens ledare Daniel Tarschys, professor i statsvetenskap, den 700-sidiga rapporten till inrikesminister Anders Ygeman (S). Tarschys och hans kommission ska också föreslå förändringar för att reparera de fel de kan ha hittat.
Då kommer också Björn och Anna-Clara Asplund att vara på plats. Deras son Johan försvann den 7 november 1980, elva år gammal, och Bergwall dömdes först för mordet. Föräldrarna har alltid varit övertygade om att någon annan är skyldig.
– Jag ser fram emot det här för det har varit så många turer fram och tillbaka. Det är självklart väldigt spännande att se vad de kommit fram till, säger Anna-Clara Asplund.
Paret Asplund är de enda anhöriga som kallades till kommissionen, i augusti i fjol.
Bergwall: ”Förväntansfull”
Sture Bergwall själv, i dag en fri man sedan tvångsvården avslutats, skriver på sin blogg: ”Jag är spänd och förväntansfull. Kommissionen har arbetat i ett och ett halvt år, läst mängder av dokument och hört väldigt många personer. Jag kan inte annat tro än att betänkandet blir bra, det vill säga, att man utförligt och tydligt beskriver vad som skett.”
Brodern Sten-Ove Bergwall är också förhoppningsfull:
– Vad jag möjligen är rädd för är att man är för försiktig.
-Vi hoppas förstås att man ska se de här strukturella bristerna i Thomas Quick-ärendet och föreslå rejäla förbättringar.
Fakta: Quickmålet
Sture Bergwall, i dag 65 år, erkände ett 30-tal mord i samband med terapin på Säters sjukhus, dömd till rättspsykiatrisk vård för ett brutalt rån 1990.
Bergwall, som då kallade sig Thomas Quick, fälldes 1994-2000 för åtta mord från perioden 1976-1988.
Han tog tillbaka sina erkännanden 2008 och efter en SVT-dokumentär av Hannes Råstam, som pekade på orimligheter i fallen, har han friats i samtliga mål. Det sista åtalet mot Bergwall lades ned i juli 2013.