– Det handlar ofta om unga män som upplever att de måste hämnas, bevara sin statusposition, att inte visa sig svag, att man har kapacitet att stå upp och försvara sitt namn, säger Torbjörn Forkby som forskat på hur gäng växer fram och fungerar.

Förklaringarna till gängframväxten i Sverige är många framhåller han – i grunden handlar det om att samhället förändrats i en polariserande riktning. Sveriges 62 dödsskjutningar förra året och den generella trenden under ett decennium sticker ut i en europeisk kontext med en överdödlighet i gruppen 20-29 år kopplat till skjutvapenvåld.

– Det här handlar om framväxten av ganska många nya organisationer, som är ganska omogna och inte lär sig hantera konflikter på ett konstruktivt sätt, säger Forkby i SVT:s Morgonstudion.

Medling en lösning framåt

Han jämför med de konflikter som fanns mellan mc-gäng på 90-talet.

– Vi ser inte alls den typen av oöverlagda våldshandlingar i den miljön på det sättet. De organisationerna kan ha hittat mer konstruktiva sätt att lösa konflikter på, vilket å andra sidan kan ha gjort dem ännu starkare fast de inte har den uppmärksamheten på sig.

Lagföring – att se till att det inte går att komma undan med brott är prio ett menar han. Men även andra insatser bör övervägas.

– Man kan fråga sig om man bör använda sig av andra typer av insatser, att hitta ett sätt att få gängen att medla i konflikten i stället för att lösa dem med våld, det är ett sätt man använder i andra länder, säger Torbjörn Forkby.

Efter en extra kontroll har antalet dödsskjutningar för 2022 korrigerats.