Polisen skjutsade Hanna till sjukhuset där spår säkrades efter övergreppet. Spår som kan vara viktiga bevis i en rättsprocess. Men hennes spår analyserade aldrig och polisutredningen lades ner. En erfarenhet Hanna inte är ensam om.
Bara fyra av tio spårsäkringar efter sexuella övergrepp skickas på analys. Det visar en granskning som polis och åklagare gjort av drygt 600 sexualbrottsfall.
Möt Hanna och hennes medsystrar i SVT-dokumentären Våldtäktens spår som visas på SVT Play.
RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SPÅRSÄKRINGSSATSER
I april 2018 införde Polismyndigheten riktlinjer för spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar.
Syfte:
Att fastställa en rättssäker hantering av spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar.
Målsäganden över 18 år:
Spårsäkringssats ska inhämtas vid brott med lägst ett års fängelse i straffskalan och vid försök till brott med lägst två års fängelse. Vid andra brott om målsäganden gett sitt samtycke.
Målsäganden under 18 år:
Spårsäkringssats ska inhämtas oavsett straffskala.
Krav på förvaring:
• I polisens jourmiljö tydligt märkt med diarienummer i låsbart kylskåp eller låsbart utrymme med kylskåp. Får ej förväxlas, kontamineras eller förstöras.
• Överlämnas sedan till Nationellt forensiskt centrum (NFC) där urin- och blodprover ska förvaras i kylskåp och övriga prover torrt och mörkt i rumstemperatur.
• Spår och prover skall förvaras tills brottet preskriberas.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
• Personer som utsatts för sexualbrott ska ha tillgång till en spårsäkring som är rätt rättssäker, jämlik och enhetlig över hela landet.
• Spårsäkring ska göras inom tio dygn.
• Om polisanmälan inte görs skall spårsäkringen sparas två år på sjukhus.
Källa: Polismyndigheten och Socialstyrelsen
