I Eslöv är Sverigedemokraterna näst största parti med nästan med 19 procent av rösterna i senaste valet. Trots det har partiet inte ett dugg att säga till om i lokalpolitiken. SD skulle kunna vara vågmästare men Socialdemokraterna och Moderaterna har sedan förra mandatperioden gått samman i en lite udda allians.
Båda partierna känner att det är viktigare att markera avstånd till Sverigedemokraternas människosyn än att bråka sinsemellan.
– Vi står väldigt långt från Sverigedemokraterna när det gäller öppenheten i det här samhället. Vi vill ha ett inkluderande samhälle där alla känner sig välkomna, säger Mikael Wehtje, ledande moderat i kommunen.
– Jag tycker det är lätt. Vi är två tydliga partier som vill ta ansvar. När vi tycker olika kan vi lyfta de frågorna och diskutera dem med varandra, säger Johan Andersson (S), tillträdande kommunalråd.
Orättvist
Men bland de Eslövsbor som lade sin röst på Sverigedemokraterna finns många som tycker det är djupt orättvist att partiet är så utfryst – både i Eslöv och i Sveriges riksdag.
– Jag tycker det är för jäkligt faktiskt. Vi är ändå ett demokratiskt land. Det är 13 procent av svenska befolkningen som känner samma. Att utesluta så pass många människor, det är inte rätt helt enkelt, säger SD-väljaren Susanne Haglund.
Hon känner sig föraktfullt behandlad av makten. Det som hon ser som den viktigaste politiska frågan – en minskad invandring – är det bara Sverigedemokraterna som driver.
– De vågar ta upp det, vilket inget av de andra partierna vågar göra. De vågar stå för vad många människor tycker och tänker men inte vågar säga för då är vi ju ”rasister”, vilket inte alls stämmer, säger hon.
Vuxit kraftigt
Trots sin isolering har Sverigedemokraterna vuxit kraftigt – samtidigt som Socialdemokraterna och Moderaterna tappat. Fredrik Ottessen, gruppledare för SD, menar att väljarna börjat tröttna på den oheliga alliansen, i synnerhet på det han kallar Moderaternas svek.
– Det är ett väldigt fult spel av dem att samarbeta med Socialdemokraterna och svika sina grundvärderingar. Att höja skatten bara för att hålla oss utanför, säger han.
Jobbigt i skolan
Cissi är en annan SD-väljare i kommunen. När Cissi flyttade till Eslöv fick hon veta att inte heller här vill någon samarbeta med Sverigedemokraterna trots att partiet är näst störst i kommunen.
Att stödja ett främlingsfientligt parti som är emot mångkultur ser hon inte som något problem. Själv är hon ju inte alls främlingsfientlig, säger hon.
För henne handlar det om att Sverigedemokraterna tar hennes oro på allvar. Som oron över att sätta sitt barn i en skolan där många – enligt henne – inte talar tillräckligt bra svenska.
– Jag kommer från en annan stad. Där hade vi rätt så mycket invandrare. Min dotter började i skolan där och det var jobbigt. Jag tror det var fyra svenskar och resten invandrare. Då är det svårt att få en klass att fungera, säger Cissi.
Skåne är den landsända där Sverigedemokraterna är starkast. I hälften av kommunerna har man till och med ännu starkare stöd än i Eslöv.
Här ger SD-sympatisörerna inte mycket för de etablerade partiernas tal om solidaritet.
– Öppna våra hjärtan, säger de, men hur ska det gå till? Vi får väl börja med att hjälpa dom vi har här i vårt land idag istället för att öppna våra armar för alla, säger Susanne Haglund.
Fungerar isoleringen av SD?
Att isolera partier av SD:s typ har även varit en taktik i andra europeiska länder. Det gäller bland annat Belgien och Frankrike.
– Front National i Frankrike har de etablerade partierna inte velat samarbeta med, men partiet har vuxit kraftigt och blev största parti i valet till Europaparlamentet i år, säger Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola.
I Belgien har man haft en isoleringsstrategi mot det högerpopulistiska flamländska nationalistpartiet Vlaams Belang. Inledningsvis växte partiet kraftigt men på senare tid har Vlaams Belang gått tillbaka vilket, enligt Ann-Cathrine Jungar, beror på att det kommit fram ett moderatare nationalistiskt och invandringskritiskt parti.
– När ett parti isoleras under lång tid är det många väljare som tänker att det inte är någon idé att rösta på ett parti som inte har några utsikter att få något inflytande, säger hon.
– Det finns en efterfrågan i de europeiska politiska systemen på den här typen av politik. Om man isolerar dem tillräckligt länge är det något etablerat parti som tar över frågan eller så skapar en ny politisk entreprenör ett nytt parti, säger Ann-Cathrine Jungar.