• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Rom

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Den romerska tekniken kan vara på väg att få ett uppsving: ”Vulkanisk aska kan fylla gapet”. Foto: SVT / Storyblocks

Här tillverkas cement som under Romarriket – ska vara bättre för miljön

Uppdaterad
Publicerad

En urgammal romersk teknik som reste byggnader som Pantheon och Colosseum. Den miljövänligare metoden där vulkanaska blandas i cement ska nu testas i Sverige.

– Vi har bråttom att hitta nya material, säger Katarina Malaga, professor i hållbart byggande.

Varje år produceras uppemot 30 miljarder ton betong i världen. De flesta av betongens beståndsdelar är egentligen inte särskilt miljöovänliga: krossat berg, sten, grus och vatten.

Men ingrediensen som binder allt samman, cementen, står för majoriteten av betongens klimatavtryck.

Framsteg

Experten: Går inte att helt ersätta vanlig cement

För att skapa den vanligaste typen av cement, portlandcement, krävs kalksten som värms upp i stora ugnar. Upphettningen frigör stora mängder koldioxid, vilket de oftast fossildrivna ugnarna också gör.

Katarina Malaga är professor i hållbart byggande samt forskning- och marknadschef på det statliga forskningsinstitutet Rise.

Enligt henne kan man inte helt ersätta kalksten. Men cementen går att späda ut med mer miljövänliga komponenter.

– Portlandcement fungerar otroligt bra och det finns inget idag som helt kan ersätta den för att uppnå samma tekniska prestanda, säger hon.

Exempel på andra klimatvänligare bindemedel i cement är avfall från tackjärntillverkning och kolkraftverk. Men efterfrågan är stor och det som finns ute på marknaden idag räcker inte till.

Vulkanaska importeras från Island – ”Kan fylla gapet”

Ett alternativ som det nu satsas på i Sverige är en gammal metod från Romarriket: nämligen användning av vulkanaska i cementen.

– De alternativa bindemedel som finns idag finns inte i så stora mängder. Cement baserat på vulkanisk aska kommer fylla det gapet. Vi har bråttom att hitta nya material och då ligger det här närmast till hands, säger Katarina Malaga.

Under våren har cementföretaget Heidelberg Materials importerat vulkanaska från Island till Sverige. Enligt företagets utvecklingschef Stefan Sandelin väntas cementen gjort på vulkanaska lanseras i slutet av året.

– Vi har fått jättebra resultat och är väldigt positiva till det här. Jag tror att många är intresserade i och med att efterfrågan på miljövänliga alternativ blivit så mycket större, säger han.

Framsteg runt om i världen

Så stor påverkan har cement på miljön

Cement består av kalciumoxid. Det tillverkas när man hettar upp kalksten till 1 450 grader. Då frigörs också koldioxid i atmosfären.

Ugnarna som används för att hetta upp kalk är ofta drivna av fossila bränslen och kräver stora mängder energi.

Det skapas ungefär 4,5 miljarder ton cement i världen varje år. Den globala cementtillverkningen står för ungefär åtta procent av de totala koldioxidutsläppen.

Så görs miljövänligare cement

Vulkanaska

Aska från vulkanutbrott kan ersätta en del av den kalksten som annars används vid cementtillverkning. När kalken upphettas frigörs koldioxid.

Vulkanaskan innehåller inte koldioxid i och med att den redan frigjorts av vulkanens värme. På så sätt minskas klimatpåverkan.

Slagg och flygaska

Delar av cement kan bytas ut av slagg, vilket är en restprodukt från stålindustrin. Det går också att blanda i så kallad flygaska i cement för att göra den klimatförbättrad. Flygaska bildas när man renar utsläpp från kolkraftverk.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Framsteg

Mer i ämnet