När S-ledaren Magdalena Andersson presenterade utkastet till nytt partiprogram talade hon både om förnyelse och att återvända till rötterna, två omständigheter som kan vara svåra att förena.

Ändå är det utan tvekan stora förändringar mellan det nuvarande partiprogrammet, som antogs 2013, och det utkast till nytt partiprogram som presenterades på måndagen.

Och mycket har hänt i både världen och Sverige sedan 2013. Flyktingkrisen hade inte inträffat, och S stod ännu bakom vad som kallades en generös flyktingpolitik. Brottsligheten var ingen stor fråga för S, faktum är att det inte ens nämndes i det gamla partiprogrammet. Kärnkraften skulle också avvecklas.

Ersatt alliansfrihet

I dag är tonläget ett annat. I det nya partiprogrammet står det att migrationspolitiken ska vara stram, och ett helt avsnitt ägnas åt kampen mot brottsligheten med krav på bland annat skärpta straff. Energiproduktionen ska vara ”fossilfri” vilket innebär att kärnkraften kommer att vara kvar under överskådlig tid. Först på ”lång sikt” kan elproduktionen bli helt förnybar.

Alliansfriheten, som var given för S i partiprogrammet 2013, har ersatts med Natomedlemskap. Inga kärnvapen på svenskt territorium, skriver S i utkastet, men borta är formuleringen från 2013 att Sverige ska underteckna konventionen om kärnvapenförbud. Det är inte förenligt med Natomedlemskapet.

Tonen skärps

Magdalena Andersson säger utifrån de förändringar som nu föreslås att det är ett förnyat parti som kommer att möta väljarna i nästa valrörelse. Det nya partiprogrammet innebär utan tvekan en hårdare politisk profil, men flera av förändringarna är redan idag S-politik och kommer nog inte att uppfattas av väljarna som särskilt mycket förnyelse. Förändringarna handlar också till stor del om en anpassning till allt som hänt i omvärlden det senaste decenniet och till ett nytt politiskt läge i Sverige.

Samtidigt skärps tonen mot det som S kallar marknadsmisslyckandet, det vill säga privata alternativ i skola, vård och omsorg. Det lär bli en viktig del i partiets politiska budskap i nästa valrörelse.