Inom kvinnosjukvården har många sjuksköterskor, läkare och undersköterskor flyttats till intensivvårdsavdelningar och vårdavdelningar för att ta hand om covidpatienter.
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro menar att kvinnosjukvården i och med personalförflyttningarna har fått stå tillbaka under pandemin och att detta ytterst kan påverka vilken vård som kvinnor och flickor får.
– Det handlar om att man har sänkt kompetensnivån på avdelningar som inte är covidavdelningar, för dit har man skickat dem med erfarenhet, säger hon.
Tvingats ställa om
På Helsingborgs lasarett har man flyttat på personal från BB-avdelningen och den gynekologiska avdelningen. Man har även ställt om gynavdelningen för att ta emot andra typer av patienter än vad man normalt sett gör.
Johanna Wagenius, verksamhetschef i obstetrik och gynekologi, menar att detta leder till en ökad arbetsbelastning för den personal som är kvar. Dessutom har man tvingats till hårda prioriteringar. I princip all kirurgi utom cancerkirurgin har drabbats.
– Vi har fått fokusera på det viktigaste och det blir väldigt påfrestande i längden för personalen, säger hon.
”Viktigt med rimlig arbetsbelastning”
Även på avdelningen för gynekologi- och reproduktionsmedicin på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har personal flyttats, vilket gjort att mindre akut vård blivit nedprioriterad.
Enligt verksamhetschefen Corinne Pedroletti kan det exempelvis röra sig om kvinnor som väntar på framfallsoperationer och urinläckageoperationer. Hon bedömer att detta riskerar att leda till ett uppdämt vårdbehov under en lång tid efter att pandemin klingat av.
– Det är viktigt att se till att det blir en rimlig arbetsbelastning för våra medarbetare som har haft en tuff tid under pandemin men som så småningom kommer att behöva hantera även detta, säger hon.
Dragit ner på planerad verksamhet
På avdelningen för kvinnosjukvård och förlossning på Danderyds sjukhus i Stockholm har man också lånat ut personal.
– Utlåning av medarbetare har varit möjligt för att vi har dragit ner på den planerade verksamheten som till exempel mottagningar och operationer, skriver verksamhetschefen Maria Persson i ett mejl.
Så har personalförflyttningarna sett ut på fem sjukhus
Helsingborgs lasarett: Fem sjuksköterskor och två undersköterskor har lånats ut från BB-avdelningen och den gynekologiska avdelningen sedan i höstas. Förlossningsavdelningen har inte påverkats.
Sahlgrenska universitetssjukhuset: Upp till 13 medarbetare, varav tre läkare har lånats ut från avdelningen för gynekologi- och reproduktionsmedicin under pandemins andra våg. Samtliga förflyttningar har skett på frivillig basis. Förlossningsavdelningen, cancervården och vård som måste prioriteras inom 30 dagar har inte påverkats.
Danderyds sjukhus: Från våren 2020 och fram till i dag har 13 läkare, tre undersköterskor och tre sjuksköterskor flyttats från den gynekologiska avdelningen. Inga barnmorskor har flyttats. Samtliga förflyttningar av personal har varit frivilliga. Personalen har lånats ut under pandemitoppar i perioder på cirka fyra till sex veckor.
Södersjukhuset: Under den första vågen var cirka fem sjuksköterskor och en undersköterska utlånad, under andra vågen fyra sjuksköterskor och nu under tredje vågen cirka fyra sjuksköterskor från Södersjukhusets kvinnoklinik. Vad gäller läkarna har antalet varierat väldigt mycket från vecka till vecka. Totalt har man bidragit med läkartid motsvarande 199 veckor under 2020. Antalet medarbetare som har lånats har varierat under året beroende på hur behovet har sett ut. Några medarbetare har varit utlånade under en längre tid medan andra varit utlånade enstaka veckor.
Skånes universitetssjukhus Malmö/Lund: Två sjuksköterskor har under en tid flyttats, framförallt för att hjälpa till med att vårda patienter från verksamheter som ställt om till covidvård. Inga barnmorskor har flyttats.