För några år sedan drabbades Maja av hårsjukdomen alopecia. Hårfästet tunnades ut och när inga behandlingar hjälpte bestämde hon sig för att göra en hårtransplantation. Men ingreppet gick fel.
– Det har kliat i flera år vid hårlinjen för att de har placerat hårsäckarna i fel riktning. Och det sitter väldigt tjocka hårstrån längst fram, säger hon.
Hon anmälde ingreppet till Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, och tog för givet att lagen från 2021, som reglerar skönhetsbranschen, skulle skydda henne. Men hårtransplantation är ett undantag. Ivo bedömer inte den vanligaste metoden, FUE, som ett kirurgiskt ingrepp och bedriver därmed ingen tillsyn.
Håret växte inte ut
Isa övervägde att göra sin hårtransplantation utomlands men bestämde sig för att göra ingreppet hemma i Sverige.
– Jag tänkte att om något skulle gå snett så har vi lagar och regler i Sverige som kunde hjälpa till, säger han.
Efter behandlingen växte inte håret ut som kliniken lovat. Isa anmälde sitt fall till Allmänna reklamationsnämnden, ARN. Men nämnden ansåg sig inte kunna utreda ärendet eftersom det skulle krävas en medicinsk bedömning. En sådan bedömning faller utanför ARN:s område.
Helt oreglerad marknad
Syftet med lagen om skönhetsingrepp är att den som genomgår en behandling på en skönhetsklinik ska vara trygg med att personalen har rätt kompetens. Men just hårtransplantationer föll mellan stolarna när lagen skrevs.
– I dag kan i princip vem som helst utföra de här behandlingarna. Ingen lagstiftning reglerar det över huvud taget och det är väldigt svårt att få rättelse när någonting blivit fel. Det är en inbillad trygghet, säger Maria Wiezell, konsumentrådgivare på Sveriges konsumenter.
Ivo uppger att det krävs en lagändring för att hårtransplantationer ska omfattas av myndighetens tillsyn.
”Om en ändring av lagen skulle ske så skulle även myndighetens tillsynsansvar förändras, men det är upp till den politiska organisationen att besluta om”, skriver Göran Olsson, enhetschef på Ivo i ett mejl.
Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) skriver till SVT att det i nuläget inte finns planer på en lagförändring, men att den nuvarande lagstiftningen behöver utvärderas.
Maja heter egentligen något annat.
FUE-teknik
Den vanligaste metoden för hårtransplantation i Sverige idag är FUE-metoden. Den innebär att varje enskild hårsäck förflyttas från ett område till ett annat.
Metoden bedöms inte som kirurgisk av IVO och myndigheten bedriver därför ingen tillsyn av klinikerna som utför ingreppet.
”IVO bedömer att ingreppet som utförs i samband med hårtransplantation med så kallad FUE-teknik/metod inte utgör ett kirurgiskt ingrepp och bedömer därför att metoden inte omfattas av lagen”, skriver IVO:s enhetschef Göran Olsson till SVT.
SKÖNHETSLAGEN
2021 infördes en lagen om estetisk kirurgi och injektionsbehandlingar.
Syftet är att den som genomgår ett ingrepp eller en behandling på en skönhetsklinik ska känna sig trygg med att utföraren är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.
Lagen innebär bland annat att den som utför ingreppen eller behandlingarna måste vara legitimerad sjuksköterska, läkare eller tandläkare.
Källa: IVO
Hela sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson svar
”I dagsläget planeras det inte för en lagändring för lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar men det är viktigt att ansvariga näringsidkare vidtar nödvändiga åtgärder i sin marknadsföring för att säkerställa ett högt hälso- och konsumentskydd för svenska konsumenter.
Regeringen anser att utvecklingen vad gäller olika skönhetsbehandlingar bör följas och utesluter inte framtida regeländringar även för andra typer av skönhetsingrepp. Lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar trädde i kraft den 1 juli 2021. I ett första skede behöver lagen utvärderas vilket 2023 gavs i uppdrag till myndigheten för vård och omsorgsanalys.”