Hemvärnets nya verktyg är relativt litet, fjärrstyrt och ger ifrån sig ett vinande surr när det används. Nu ska man börja använda drönare i betydligt större utsträckning än tidigare. Eller RPAS, remotely piloted aircraft system, som man kallar det.

Drönare införs nu brett i Hemvärnet där de ska användas till exempel för skydd, bevakning, försvar och ytövervakning. Försvarets materielverk har köpt in hundratals drönare, tanken är att de nu ska finnas runt om i landet och att varje kompani inom Hemvärnet ska ha minst en drönarpilot.

– Det är en ny förmåga som vi fått till oss och vi håller på att utbilda personal, det kommer att fortgå under hela 2024 och in i 2025, säger Helen Svärd, överstelöjtnant i Hemvärnet.

Först utbildar Hemvärnet sina instruktörer i att köra drönarna, de ska sedan i sin tur sprida kunskapen vidare. Inom två år ska man ha runt 200 drönarpiloter.

– Vi kommer att ha drönarna som ett komplement för att få bättre underrättelser i realtid, vi kan fatta klokare beslut och kan därigenom undvika att utsätta personal för onödiga risker, säger Helen Svärd.

Lärdomar från kriget i Ukraina

Rysslands invasion av Ukraina har visat att drönarna kan få stor betydelse i händelse av krig.

– En lärdom är väl att vi alltid kan se andra och andra alltid kan se oss. Vi måste anpassa hur vi uppträder för att skydda oss på andra sätt än vi gjorde när vi bara hade ögon mot oss från marknivå. Vi kommer att behöva anpassa taktiken, och den resan har bara precis börjat, säger Helen Svärd.

Fler drönare ska köpas in längre fram, men man vill inte köpa för många vid samma tillfälle. På det sätt tänker man sig att kunna hänga med i teknikutvecklingen och modernisera drönarflottan allt eftersom. Och drönarna lär också få användning i fredstid, tror man i Hemvärnet.

– De kan användas både i fred, kris och krig. Vi har ju möjlighet att i samband med eftersök av personer eller skogsbränder kunna bistå samhället om det behövs, säger Helen Svärd.