Det Rigabaserade företaget rekryterar svenska patienter, främst inom ortopedi, till privata sjukhus i Baltikum. Man samarbetar med alltifrån företagshälsovård till Region Norrbotten.
– Vi erbjuder en paketlösning riktat till svenska patienter, där vi hjälper dem från det första bedömningsmötet, matchar dem med lämpligt sjukhus i Baltikum, möter upp dem på flygplatsen och sen hjälper vi dem också att söka ersättning från Försäkringskassan, säger Tatjana Jakushina.
Skenande kostnader
Just nu väntar drygt 160 000 personer på en operation i Sverige. Vissa söker hjälp utomlands. Det har skett en svag ökning de senaste åren. Det handlar om alltifrån cancerbehandlingar i Helsingfors, till knäoperationer i Riga eller ADHD-utredningar i Köpenhamn.
Notan för de cirka 1 300 resorna per år står Försäkringskassan för. För staten blir det inte dyrare än om behandlingen hade utförts i Sverige, men innebär att pengar för svensk sjukvård går till utländska vårdföretag.
– Jag tycker att det är ett bra alternativ eftersom de som åker utomlands drar ner kötiden för dem som väntar på behandling i Sverige, dessutom undviker man onödiga sjukskrivningar eftersom dessa patienter kan gå tillbaka till jobbet fortare, säger Tatjana Jakushina.
SKR: ”Ett misslyckande”
Det är enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) viktigt att själv kontrollera om det finns en försäkring som täcker alla kostnader som kan uppstå om något går fel.
– Det är svårare att få hjälp om något skulle hända utomlands jämfört med i Sverige där det finns ett väldigt utbyggt system. Man ska vara varse vad man gör och göra efterforskning innan man sticker iväg, säger Johan Kaarme, chef för vård och omsorg på SKR.
I de flesta fall behöver patienten själv kunna bekosta behandlingen med ibland hundratusentals kronor och det kan sen ta lång tid att få ersättning från Försäkringskassan. SKR som ansvarar för den svenska vården ser både problem och möjligheter med utlandsresorna.
– Väntetiden är inte där vi vill att den ska vara så om det kan bidra till att vården förbättras så är det bra, men om man söker sig utomlands av missnöjesskäl så är det ett misslyckande. Man vill inte behöva skicka en patient utomlands i onödan, säger Kaarme.
Planerad vård utomlands
Rätten till planerad vård utomlands möjliggörs genom EU:s patientrörlighetsdirektiv från 2013.
Den som väntar på en operation eller behandling i Sverige kan välja att få den utförd i ett annat EU/EES-land, så länge den är godkänd i Sverige. Försäkringskassan ersätter kostnader för vad samma behandling hade kostat i hemregionen. Majoriteten måste dock ansöka om ersättning i efterhand vilket kan ta tid på grund av långa handläggningstider, men man kan även beviljas ett så kallat förhandsbesked.
2018 kostade vårdresorna den svenska staten 158 miljoner kronor, en fördubbling jämfört med 2016.
Om något går fel
Om man själv tar initiativ till och använder sig av planerad vård utomlands kan man inte anmäla klagomål på vården till IVO. IVO har ingen möjlighet att utöva tillsyn utomlands. När en patient är missnöjd med vård som utförts av en vårdgivare i ett annat land får patienten vända sig till respektive lands tillsynsmyndighet.
Skulle komplikationer uppstå till följd av den utländska vården kan man söka vård i Sverige på sedvanligt vis.
Källa: Inspektionen för vård och omsorg, Försäkringskassan