Bland kobbar och skär i Göteborgs skärgård ligger ett av Sveriges minröjningsfartyg. Besättningen ombord, 26 personer, kan bli de första från Sverige som ingår i en av Natos stående styrkor.

Natos stående flottstyrka består av fyra enheter som ständigt har beredskap, och medlemsländerna turas om att bidra med fartyg. Försvarsmakten har pekat ut besättningen från HMS Vinga som möjlig deltagare i en av dessa enheter, en minröjningsstyrka. Uppgifterna kan bland annat bli minröjning, övningar och insatser, och patrullering på Östersjön och Västerhavet.

– Min besättning är väl redo, vi har förberett oss för det här under en lång tid, säger fartygschef Mathias Hagberg.

Nyligen utvärderades man av belgiska och nederländska experter från enheten Most för att se om man håller Natostandard både i hur man hanterar rutiner ombord på fartyget och yttre hot.

– I allt väsentligt gick det bra. Det blev godkänt resultat, och de brister vi fick nedslag på kände vi till sedan tidigare, säger Bengt Forsman, chef för 33:e minröjningsdivisionen i Karlskrona.

Så den här besättningen skulle kunna delta i en Nato-insats?

– Det skulle de absolut kunna göra. Utmaningen är snarare att balansera den uppgiften med allt annat som vi ska göra i marinen. Att fortsätta med vår egen sjöövervakning och säkra vårt eget territorium, utbilda värnpliktiga, växa i Försvarsmakten och andra saker.

Politiskt beslut krävs

Att delta i Natos stående styrkor är dock ett politiskt beslut, och allt eventuellt deltagande måste godkännas av riksdagen.

– Vi har ett uppdrag som säger att vi ska vara redo från halvårsskiftet. I praktiken kan vi åka tidigare än så men just nu ser det snarare ut som 2025 skulle jag gissa, säger Bengt Forsman.

Fartygschefen på HMS Vinga menar att man skulle kunna vara igång med kort varsel.

– För vår del skulle vi kunna göra det väldigt snabbt. Fartyget och besättningen är interoperabel så efter beslut skulle det krävas väldigt kort tid, säger Mathias Hagberg.