Gerd Knutsson var mycket närsynt och ville ha friheten att slippa glasögon. 2011 nappade hon på ett erbjudande om löneväxling för en linsbytesoperation. Hon opererade båda ögonen på företaget Ögonlasern. Hennes egna linser ersattes med konstgjorda linser som skulle ge Gerd en bra syn på både långt och nära håll.
– Det blev jättebra i början. Synen blev knivskarp men efter bara en tid så började jag upptäcka att det blev dimmigt på det ena ögat, berättar Gerd Knutsson.
Allt dimmigare
Under de sju år som gick efter operationen blev Gerds syn gradvis allt sämre. Men hon förstod inte att det var den inopererade linsen som gjorde att hon hade dålig syn på det ena ögat.
– De hade ju lovat mig ett livslångt seende och jag trodde att dimsynen berodde på morgontrötthet, förkylning eller att jag hade blivit skumögd. Jag gnuggade och gnuggade i ögonen men tids nog märkte jag att det inte blev bättre.
När Gerd sökte hjälp i våras upptäckte ögonkliniken att linsen var grumlig och full av vita prickar.
Informerades inte om återkallelserna
Varken Ögonlasern, återförsäljaren eller tillverkaren Oculentis hade informerat Gerd om att Oculentis hade återkallat vissa tillverkningsserier och modeller av linstypen Lentis både 2015 och 2017. Detta eftersom de hade en förhöjd risk att bli grumliga efter några år.
I deras senaste återkallelse skrev Oculentis att grumlingen kan ha orsakats av fosfatrester från en rengöringslösning som använts under tillverkningsprocessen. Men man ansåg inte att ögonklinikerna behövde söka upp patienterna för att granska dem eller informera dem om risken.
Det var först när Gerd Knutsson googlade på Lentis som hon upptäckte att hennes linser var återkallade. Då hade hon gått med den grumliga linsen i flera år.
– Jag tycker inte att de har hanterat det här på ett ansvarsfullt sätt. När ett bilföretag upptäcker ett fel på en bil tar man ju in alla bilar och kollar dem. Nu fick jag gå med en grumlig lins onödigt länge, säger Gerd.
Har använts på 56 ögonkliniker
De återkallade linserna har använts på 56 ögonkliniker i Sverige. SVT:s granskning visar att Läkemedelsverket nu har fått in mer än 400 anmälningar om skador för Lentis-linsen.
Ögonlaserns vd Anders Pernes vill inte uttala sig om Lentis-linserna och Gerds fall, utan hänvisar till linsleverantören. Inte heller den svenska linsleverantören Topcon vill kommentera fallet. De hänvisar till tillverkaren Oculentis men de vill inte heller ställa upp på en intervju.
Oculentis skriver dock i ett uttalande till SVT att de beklagar om patienter har drabbats av komplikationer av deras linsimplantat. De skriver att Oculentis har agerat och rapporterat precis som de ska enligt regelverket. Enligt Oculentis är det inget fel på linserna. De skriver att linsgrumling är en ovanlig men väldokumenterad komplikation som har flera möjliga förklaringar.
Känner oro
Gerd Knutsson tvingades operera om det drabbade ögat. Men hon ser fortfarande inte bra och står under fortsatt behandling hos Ögonlasern.
Hon är 55 år och känner en oro över hur det ska bli med synen i framtiden.
– Ja det är klart att jag gör eftersom jag har många år kvar i arbetslivet. Det är ju viktig att jag ser bra hela livet, precis som man hade lovat mig när jag gjorde operationen, säger hon.
Medicinteknisk produkt och anmält organ
Vad är en medicinteknisk produkt?
- Medicintekniska produkter är ett stort antal produkter som används inom hälso- och sjukvården. Hit hör allt från enkla produkter som plåster, sprutor och stetoskop till stora avancerade system som till exempel magnetkameror och kirurgiska robotar.
- Sjukhussängar, rullstolar, men också sådant man använder själv, som glykosmätare för diabetiker, stomipåsar och inte minst sjukvårdsappar i din telefon. Här ingår också olika former av implantat, som höft- och knäleder, pacemaker, bröstimplantat och spiraler.
Vad är ett anmält organ?
- De anmälda organen är både privata och offentliga granskningsföretag vars verksamhet finansieras av de tillverkare som behöver CE-märkning på sina produkter. CE-märkning behövs för en mängd produkter, inte bara medicintekniska produkter, utan också exempelvis brödrostar, cement, skruvdragare, cykelhjälmar, kemiska produkter, leksaker med mera. Många anmälda organ har rätt att certifiera produkter inom flera områden.
- I Sverige finns två anmälda organ som certifierar medicintekniska produkter, men ingen av dem har rätt att granska högriskprodukter. Det var först i slutet av 2017 som Läkemedelsverket började ackreditera de anmälda organ som har rätt att certifiera produkter inom medicinteknikområdet. Fram till dess var det myndigheten Swedac.
Om projektet
- 250 journalister i 36 länder har granskat den medicintekniska industrin, en bransch som omsätter miljarder dollar världen över.
- Granskningen görs av det internationella journalistnätverket ICIJ. Den kallas Implant Files och det är första gången som den medicintekniska branschen granskas på global nivå. Bland deltagarna i projektet finns nyhetsbyrån AP, The Guardian, British Medical Journal och Süddeutche Zeitung. Även svenska TT, finska YLE och norska Aftenposten har varit med och granskat.
- Sammanställningen från projektet visar bland annat:
- 1.7 miljoner rapporter där medicintekniska produkter misstänks ha orsakat skador.
- 83 000 rapporter där man misstänker att produkterna har orsakat dödsfall.
- Exempel på flera multinationella företag som undanhållit problem med deras produkter och i vissa fall mutat sjukvårdspersonal för att de skulle använda deras produkter.
- En mängd exempel på produkter där patienter stämt tillverkare, så som de 16 000 kvinnor i USA som stämde företaget Bayer efter att de fått stora problem av deras steriliseringsspiral Essure.