Ingen vet exakt hur många i Sverige som lever under hedersförtryck, men forskare menar att det kan röra sig om över 200 000 unga personer. Ayla, som egentligen heter något annat, var bara några månader gammal när hennes familj kom till Sverige från Mellanöstern. Hon berättar om hur en stark hederskultur växte fram inom släkten.
Uppväxten präglades av våld, hot och skräck.
Ayla säger att hon som trettonåring blev omhändertagen enligt Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, för första gången. Hon berättar att hon blev placerad på ett skyddat boende tillsammans med sin äldre syster.
– Skolsköterskan hade sett att jag hade mycket blåmärken. För skolkuratorn berättade jag att jag blev slagen hemma, att jag inte fick ha kompisar och att jag alltid hade exakt tio minuter på mig att komma hem från skolan, säger Ayla.
”Jag var så rädd”
Efter tre veckor rymde systrarna från jourboendet. Omhändertagandet hade kommit som en chock. De längtade hem och hade blivit lovade att allt skulle bli bättre den här gången.
– Mamma och pappa lyckades få oss att känna skuldkänslor, jag var så rädd för att ha smutsat ner deras namn.
Men det blev inte bättre.
Ayla berättar om när hennes farmor och farfar hade kommit till Sverige för att hälsa på. Hela familjen var samlad i vardagsrummet och pratade och skrattade tillsammans. Plötsligt sparkade pappan sin dotter så hårt mot huvudet att hon fick hjärnskakning. Enligt Ayla var hans förklaring att hon “skrattade som en hora”.
– Jag vet inte hur han ville att jag skulle skratta. Det kommer jag aldrig glömma, säger hon.
”Min familj hade skrämt upp mig”
Enligt Ayla blev hon sammanlagt omhändertagen åtta gånger innan hon bröt sig loss från hedersvåldet för sista gången. Sista droppen säger hon var när pappan jagade henne ut ur huset med en kniv.
– Jag tänkte: ”Antingen kommer jag dö, eller så kommer någon annan göra det”.
I dag är Ayla 34 år och har bildat sin egen familj. Hon arbetar, är gift och har två barn.
– Min familj hade skrämt upp mig och sagt att jag inte skulle vara någonting utan familj och släkt. Men de hade så fel. Jag mår mycket bättre i dag än vad jag gjorde då, säger hon.
Ayla heter egentligen något annat.
Fakta: Hedersrelaterad brottslighet
Polisens definition av hedersrelaterad brottslighet är:
”Hedersrelaterad brottslighet är brott som helt eller delvis begåtts för att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps anseende utifrån en föreställning om heder.
Hedersrelaterade brott kan exempelvis handla om frihetsberövande, tvång, äktenskapstvång, barnäktenskap, vilseledande till äktenskapsresa, hot, kränkande fotografering, ofredande, misshandel, mord eller mordförsök.”
Hit kan du vända dig om du är utsatt för hedersförtryck
Till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor.
Akuta händelser
Vid akuta händelser bör du alltid kontakta 112. Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.
Socialtjänsten
De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.
Ungdomsmottagningen
På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.
Eller till ett urval av organisationer och föreningar i Sverige:
TRIS – Tjejers rätt i samhället
Till TRIS nationella jourtelefon 0774 40 66 00 kan du som är utsatt för hedersförtryck vända dig anonymt för att få stöd och råd. TRIS har också en chatt som är öppen måndagar och torsdagar mellan 15.00-23.00. Du som chattar kan vara helt anonym.
GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime
Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.
Kvinnofridslinjen
På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om. Samtal till linjen syns inte på telefonräkningen och är helt kostnadsfria. Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50.
BRIS – Barnens rätt i samhället
Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.
Kvinnojourer
Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.
Unizon
Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.