-Vi hade länge tänkt göra något åt vår relation men bara skjutit upp det, berättar Lena om varför de ställde upp i tv och blottade sitt förhållande och sina problem inför hundratusentals tittare.

De hade tidigare en gång gått i terapi, men då fungerade det inte, kanske av brist på motivation. Men efter samtal med producenten kändes det tryggt och förtroendefullt så efter en kort betänketid sa de ja.

-Hur var det att öppna sig i terapin i tv?

-Det gick jättefort att tänka bort kamerorna, vi tänkte inte på det, säger Lena. Det kändes som om det bara var vi tre, Roger, jag och terapeuten.

-Höll ni igen något för att det spelades in?

-Nej, vi gjorde det för vår relation.

I programmet är Roger och Lena mycket öppna mot varandra, och sig själva. Lena är stundtals mycket öppen med sin irritation och sina bristande känslor för Roger. Ändå tycker han inte det var jobbigt.

-Nej, och jag försökte inte hålla igen. Det tog mig 20-30 år att kunna gråta och börja jobba med mig själv. Tidigare stängde jag av mina känslor, förklarar Roger som under programmet kom än mer till insikt om hur djupt hans barndomsupplevelser sitter och hur de påverkar förhållandet.

-Hur var det mellan de fem terapisamtalen, hemma?

-Efter första gången var det sämre ett tag, det var så mycket som kom upp till ytan. Sen blev det bättre.

-Vika reaktioner tror ni programmet får?

-Ingen aning, säger Lena. Efter att programmet visats känns det som att jag nu lika gärna kan klä av mig naken och gå ut på torget. Men jag hoppas folk kan känna igen sig och ta tag i sina problem.

-Ja, det här är ju ingen Bergman-inspelning, säger Roger. Det här är äkta, det öppnar för att se hur det går till.

-Hur har ni det nu?

-Det är mycket bättre, lugnare. Det är inte problemfritt, men vi ser problemen mycket fortare. Vi jobbar på det, säger Lena.

-Lena är inte så förbannad längre, och jag backar inte lika mycket, säger Roger. Och faller vi tillbaka i ett gammalt mönster ser vi det direkt och backar.