Redan för ett år sedan hotade Huawei med att stämma svenska staten, efter att Post- och telestyrelsen (PTS) beslutat att stänga ute bolaget från den svenska 5G-uppbyggnaden.
I en formell skrivelse till dåvarande statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Ann Linde hänvisade den kinesiska telekomjätten till ett bilateralt investeringsskyddsavtal (BIT) från 1982 – som uppdaterades 2004 med ett tillägg som möjliggör ett så kallat skiljedomsförfarande.
För några dagar sedan stod det klart att bolaget går från ord till handling.
”Hejdlös massa pengar”
Den 21 januari registrerades begäran om skiljeförfarande av den internationella skiljedomstolen ICSID, och nu har dokumentet blivit offentligt.
– Dels försöker Huawei nog få kompensation för fallet i sig, men det finns troligtvis en strategisk aspekt, säger Rikard Allvin, expert på handelsfrågor och författare till boken Frihandelns fångar.
– Att stämma Sverige på det här viset, med den här typen av jättehöga skadeståndskrav, är ett sätt att avskräcka andra länder som också står inför huruvida de ska inkludera Huawei i sin 5G-utbyggnad.
Skadeståndskravet uppgår till minst 5,2 miljarder kronor, vilket bolaget menar är deras initiala förluster för perioden 2021-2025 och ”bara en bråkdel av de totala förluster som Huawei kommer att drabbas av till följd av den svenska regeringens agerande”.
Första gången – ingen rättspraxis
Med hänvisning till hela tillståndsperioden på 25 år och den ”ryktessmäll” som Huawei anser att man fått utstå kan skadeståndskravet i slutändan bli betydligt högre än så.
– Antagligen kan det vara närmare 30 miljarder, till och med 40 miljarder. De ska försöka kvantifiera det senare, men det är en hejdlös massa pengar, säger Rikard Allvin.
– Skulle Sverige förlora så är det skattebetalarna som kommer att få stå för det här.
Hur troligt är det att Huawei vinner?
– Det är jättesvårt att bedöma. Det finns ingen rättspraxis i det här heller.
Sedan tidigare har Sverige kontrakterat två advokatbyråer för att bistå staten: Londonbaserade Arnold & Porter och den svenska advokatbyrån Vinge.
SVT har sökt PTS som inte vill ge några kommentarer. Digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S) hänvisar via sin pressekreterare till Justitiekanslern, som formellt hjälper till att försvara staten i processen. SVT har även sökt JK.
I en kommentar till SVT skriver Huawei:
”De svenska myndigheternas beslut att diskriminera Huawei och utesluta Huawei från utbyggnaden av 5G har avsevärt skadat Huaweis investering i Sverige.”
Bakgrund: Tvisten mellan Huawei och PTS
Den 20 oktober meddelade Post- och telestyrelsen (PTS) att operatörer som ska delta i den svenska 5G-utbyggnaden inte får använda utrustning från kinesiska Huawei och den statliga kinesiska tillverkaren ZTE.
”Nyinstallation och ny implementering av centrala funktioner för radioanvändning i frekvensbanden får inte genomföras med produkter från Huawei och ZTE”, skrev myndigheten i sitt pressmeddelande om beslutet.
Befintlig utrustning från Huawei och ZTE i gamla nät ska också, enligt PTS, tas bort.
Beslutet kom efter en säkerhetsprövning, gjord i samarbete med Försvarsmakten och Säpo, inför den kommande auktionen av svenska 5G-frekvenser.
Enligt Säpo bedriver Kina omfattande cyberspionage och alla kinesiska företag måste rapportera till kinesiska myndigheter.
Huawei nekar till att medverka till spionage och har överklagat beslutet från PTS. Efter rättslig förhandling under våren 2021 kom domen från Förvaltningsrätten i Stockholm i somras där man avslog Huawei Technologies Sweden AB:s överklaganden i två mål som rör villkor för 5G-tillstånd. Därmed förlorade företaget möjligheterna att sälja 5G-utrustning i Sverige.
Domen överklagades snabbt till kammarrätten, men något beslut har ännu inte fattats.
Länder som Australien, Storbritannien och USA har satt stopp för utrustning från Huawei i 5G-näten med hänvisning till att tekniken skulle kunna användas av kinesiska staten för spionage.
Källa: TT-SVT
