Det är naturligtvis inte det nästan 400 år gamla regalskeppet som beskjuts. Det ska ju bevaras i tusen år. Nej, det är en mycket exakt kopia av ett utsnitt av fartygssidan som kommer att utsättas för den väldiga kraften från kanonkulan.

Detta görs för att forskarna vill ta reda på hur dåtidens skepp klarade av fientlig beskjutning. Kanonen, kulans vikt och krutets sammansättning är så lika originalen som möjligt.

Kommer skrovet klara det?

Den stora frågan är hur den halvmetertjocka, massiva fartygssidan av ek kommer att stå emot beskjutningen. Vasa var kraftigt konstruerad, det framgår när man studerar den fyra meter långa kopian av skrovsektionen.

De kraftiga spanten står tätt och bildar tillsammans med bordläggning och garnering en oerhört kraftig konstruktion. Men kraften i en elva kilo tung kanonkula är enorm när den träffar målet.

Snart får vi svaret: Vad är starkast, kanonkulan eller skrovsidan?

Har jobbat i fem månader

– Jag hoppas att vår fartygssida kommer att klara av beskjutningen, säger Monika Ask som är timmerman och arbetsledare för bygglaget som har konstruerat fartygssidan, ett jobb som det tog fem personer ett par månader att färdigställa.

Fartygssektionen är konstruerad så likt originalet som möjligt. Bland annat har man till stor del sammanfogat det kraftiga virket med eknaglar, alltså stavar av ek.

Han tror att kulan vinner

Nu står den cirka fyra meter långa och lika höga kopian av fartygssidan kraftigt uppallad på Bofors testskjutfält i Karlskoga. Kanonen kommer knappast att missa målet. Den har redan avfyrats ett par gånger för att fastställa kulans bana genom luften.

Det är Vasamuseets forskningsledare Fred Hocker som ska fyra av kanonen. Fred är övertygad om att kulan kommer att krossa fartygssidan. Han är så säker att han ingått ett vad med timmermännen.

Om fartygssidan vinner ska han bjuda arbetslaget på öl. Men lyckas han skjuta sönder konstruktionen är det forskarlaget som ska bjudas på dricka.

Resterna ställs ut

– Det blir ju dubbelt spännande att se hur det går, säger Monika Ask och skrattar.

Hon berättar att det som blir kvar av skrovsidan efter beskjutningarna -– det är flera skott som ska avlossas – kommer att ställas ut på Vasamuseet för att visa vilka krafter och umbäranden som dåtiden skepp och manskap fick utså under 1600-talets örlogsstrider.