Krascherna för nischbanker i USA har fått oron för en ny finanskris att sprida sig över världen och enligt flera experter finns risk för spridningseffekter. Ännu finns inga tecken på ett sådant skräckscenario, säger SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén.
– Men det är oron för att det ändå finns på kartan som skapar den här bankfrossan, säger han.
IMF: Håll koll på svenska banker
IMF konstaterar att svenska banker visserligen har gott om kapital, men att en svaghet är den stora exponeringen gentemot fastighetsmarknaden. Framförallt pekar IMF på utlåningen till den kommersiella fastighetssektorn, som får det tufft när räntorna stiger.
Slutsatserna presenterades på torsdagen i en rapport om tillståndet i svensk ekonomi. IMF uppmanar svenska myndigheter att hålla ett extra öga på bankerna och bolånen. IMF räknar också med att tillväxten i Sverige kommer att mattas av framöver på grund av högre energipriser, stramare finansiella villkor – och sjunkande bostadspriser.
– Efter de kraschade amerikanska bankerna synas nu världens alla banker extra noga i sömmarna, säger SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén.
Hör Alexander Norén i klippet ovan om bankfrossan och riskerna för en ny finanskris.
IMF:s granskning
Under 2022 genomförde Internationella valutafonden, IMF, en granskning av den finansiella sektorn i Sverige. Det i en så kallad FSAP (Financial Sector Assessment Program), något som återkommande görs för IMF:s medlemsländer med så kallade systemviktiga finansmarknader.
Senast IMF genomförde en FSAP för Sverige var 2016.
Delegationen från IMF genomförde under 2021 och 2022 besök i Sverige och träffade bland andra ett stort antal representanter från till exempel Finansdepartementet, Finansinspektionen, Riksbanken, och Riksgälden – men även representanter från svenska banker och andra finansiella institut.
Källor: Regeringen, IMF